Finns det något värre än att ha en blåsa i munnen? Jag hade mycket noggrant förberätt mig inför mitt möte idag med några lirare som är värda ca 1 miljon pengar för vårt företag.
Jag tog på mig min präktiga tröja (alltså hade jag möte med smarta kvinnor - har jag på mig opräktiga kläder ska jag så klart träffa osmarta män) Jag tänkte igenom vad jag skulle säga, övade på att se seriös och tråkig ut och gick in genom dörren.
Den här blåsan jag har i munnen pajade precis hela presentationen. Två gånger kom jag på mig själv med att maniskt föra tungan till blåsan som sitter på insidan av underläppen. Varför göra man så?
Vet ni hur man ser ut när man har tungan vid underläppen?
Ni kan ju tänka er hur sugna dom måste blivit på att göra affärer med mig.
MEN det visar sig att jag är en rätt duktig apa ändå, för jag gick därifrån med kontraktet och en stående inbjudan att komma tillbaka.
Vi åkte hem till min vän Jocke igår, Theo vrålade precis när han kom innanför dörren, att han var dödshungrig, varpå Jocke gick ut och grillade korv till honom. Som ni ser på korvarna så har Theo en tendens att överdramatisera sin svåra hunger.
Jocke har köpt ett sprillans nytt hus med en sprillans ny utsikt mot mälaren.
Jocke är, för er som inte vet, en manlig variant av Pippi Långstrump, så medan vi vuxna diskuterade huruvida vi var ämnade att bli miljonärer eller inte, så...
...spelade ungarna innebandy i vardagsrummet. Jockes son Sebastian lärde våra killar att det är en självklarhet att få dra några slagskott inomhus, varpå Jocke mycket förståndigt sa; Ja, alltså, jag har tagit bort hockeypucken nu, det blev märken i golvet på förra stället.
Inget konstigt alls.
När bandymatchen var slut fick de bada i en varm badtunna, för inomhus kunde vi inte ha dem.
Sen ilade vi vidare till min brors 40 års fest, för att avsluta med middag hemma hos Dannika. Puh!
Theo och jag tänkte att det kunde vara trevligt för gästerna att få uppleva en klassisk fisksoppa med lite hemgjord cheesecake till efterrätt. Vi har nämligen helt slut på idéer från köttdisken.
Vi började med cheesecaken; "Det är väldigt viktigt att man använder elvisp i alla moment till den här efterrätten..." läste jag högt ur receptet.
Det blev tyst. Vår elvisp brann upp sist vi försökte göra avancerad kokkonst i hemmet.
Theo: Åt helvete med elvispen, det är bara för töntar, nu kör vi!
Och my god vad vi ångrade oss efteråt.
Två timmar i helvetet, vi vispade dessa satans äggvitor så att vi fick blodsmak i munnen.
När det som skulle se ut som "stenhårt vitt skum som ni kan vända upp och ner ovanför ert huvud utan att det landar i hårbotten", såg ut som en sörja gjord på en död hamster, gav jag min man en sån mördande blick att jag trodde att han skulle gå samma öde till mötes som vår före detta elvisp.
Men men, i slutändan var det väl värt det, (HAHAHAHA) gästerna förstod verkligen vilket slit som låg bakom deras desert.
Och jag dör av skratt hela tiden. Vilken rockstjärna; Högläsning
"Jag vaknar upp tillsammans med basisten i hotellets dubbelsäng efter lång natts festande och drogande.
Försiktigt lägger jag min hand på mina ben och inser till min förtvivlan att jag inte har någon känsel i dem.
Paniiik!!!
Jag är förlamad. Jag börjar skrika rakt ut av ångest och slå som en vettvilling på benet; JAG ÄR FÖRLAMAD, JAG ÄR FÖRLAMAD, JAG HAR INGEN KÄNSEL I BENEN!!!!
Då vaknar basisten och morrar; Du, det där är för faan mina ben, ge fan i att slå! "
Alltså, att se på matprogram på TV utan att ha något att äta, är tortyr värre än att skära sig på papper. Jag måste äta, nästan svulla och lite perverst smeka med händerna på kylskåpsdörren. Jag kan inte bara sitta och titta vuxet och behärskat på smör som fräser i en panna och Per Moberg som viftar med sidfläsk. Jag får panik.
Tydligen har jag en böjelse för ägg. Jag går igång på äggulan, vill ha den rinnandes mellan fingrarna, koka det, steka det, äta det!
Och vet ni vad; Nyss gjorde jag det, uppnådde Nirvana, åt ett stekt ägg på en macka framför TV:n. Man kan säga att det gick för mig. Oroväckande nog så är jag inte i närheten av att vara gravid. Bara vänligt inställd till mat, och det kan aldrig vara bra.
Nu ser vi på Biggest Loser. Magin är som bortblåst.
...jag känner ju ett visst ansvar för er underhållning, men vad ska jag roa er med idag?
Jag och Theo har haft en slapp eftermiddag helt befriad från föräldra-ansvar.
Aha, tänker ni, har barnen varit hos barnvakt? Nix, vi bara struntade i att ta vårt vuxna föräldraansvar idag. Istället har barnen fått strypa varandra bäst dom vill i en ghettoinspirerad gangsterklubb i källaren.
Efter ett tag kom den överlevande fithingmästare upp för trappen. Vi berättade då att det snart var dags för korv stroganoff. Då gick fithingmästaren ner igen med tunga besvikna steg, med önskan om att vara lika strypt som sina bröder.
Så Beyonce har idag, som enda kvinna i hela USA fött barn!
Beyonce spärrade av en hel avdelning till detta superplanerade kjejsarsnitt. Tanken på att hon kanske inte var ensam med värkar tyktes inte slå henne. Så divan satte vakter att se till så att ingen fick komma in i sjukhuset. Blivande pappor nekades alltså att närvara på sina egna fruars förlossningar, i angränsande rum, Beyonce vägrade att släppa in dem medan läkarna försökte sy ihop hennes uppfläkta mage, eftersom hon inte ville ta risken att de kunde smygta bilder på hennes stängda operationssal? Allvarligt, hur pantad får man bli? Beyonce du är dum i huvudet.
Vi släpade med oss våra bowlingproffs till grannar ner till Nynäs bowlinghall igår. Barnen hade tjatat i gott och väl tre dygn, innan vi släppte till.
Lucas ledde stort och fick suga i sig en halvliter läsk för att vi andra skulle slippa läsa högt för honom ur tabellen.
Ida var peppad, koncentrerad och lugn.
Bowling är ju inte helt prestigelöst nu mera, sen alla svenska män blivit förtidspensionärer ifrån militären, är Bowling en mycket bra explosiv duell mellan man och 10 käglor. Så nära en svensk man kommer en strid, om man bortser från den om barnbidraget, där mannens lott alltid är att förlora mot frun.
Alltså, av alla vuxna som var med, kom jag tvåa. Bland barnen. Lucas vann på allvar över mig, och jag halkade så längt efter i vuxentabellen att jag tillslut blev förpassad till barnbanan. Men jag var glad ändå.
Ser ni hur han visualiserar hur varenda kägla ligger platt som en pannkaka under klotet.
Mellan bocken Bruse smög mycket diskret över golvet likt en osynlig lövgroda för att inte störa den djupa koncentrationen för sin äldre bror.
Äldsta sonen har många talanger. Bowling är inte en av dem.
Hugo får hjälp av brorsorna med att rulla iväg bumlingen mot en relativt säker strike, då inte bara rännan går att ställa in, man kan också, för husfridens skull, ta bort de förargliga rännorna. Bowling blir inte lättare än så.
När Hugos klot rullade iväg ner för rampen skrattade Hugo så att han kiknade.
Det bästa med bowling är alltid den här! Min mans vältränade häck mitt i synen, får inte nog!
Hunden Diva blev för närgången med vår lilla vovves röv, efter att ha bänt loss henne och pillat ut lilla Ludde, så lyste hennes ögon fortfarande gröna, för att tona ner hennes framtoning en aning så satte vi på henne ett rosa diadem. Då såg hon genast snäll ut igen.
Annika såg ut som en liten prinsessa från en Kurrikurridutt-ö med sin bruna nuna.
Jerry känner man ju igen på bilden, men för er som inte minns vad mannen i blå skjorta heter, så är det Theo, han som alltid står bakom kameran och fotar. I en av de här två killarna är jag väldigt kär.
En snyggare variant av ABBA Frida & Agneta
För att se skillnad på våra vänner bjöd vi en ett par som inte var så solbrända...
...och ett par som var lite mer gyllenbruna á lá svindyrt semesterskryt.
Mycket strategiskt valde jag att inte fotograferas alls i närheten av pepparkakorna, utan jag höll mig till min likbleka medsyster, där mina vinrosiga kinder kom till sin rätt.
Vi köpte en tårta den här gången. Sist käkade ju gästernas hundar upp efterrätten, så den här gången lade vi ner lika mycket kärlek, men betydligt mindre slit. Bara utifall att någon byracka skulle vara framme.
Så när jag skriver detta nu känner jag mig oerhört förorättad, det pulserar irritation i mina flottiga fingertoppar och jag trycker extra hårt på alla dessa satans tangenter, för att Theo riktigt ska förstå att han har hamnat i onåd.
Han sa;
- Ta ut handen ur påsen och sluta gluffa i dig!
Får han säga så?
Hell no!
Hade Theo varit min son, hade jag gett honom 10 minuters time out i skamverån (alltså hallen - där får våra barn tänka över sitt dåliga uppförande).
Nu ringer jag min svärmor. Nu får hon fasen ge Theo en time out.
Hugo upplever just nu hur det är att vara ensam barn, eftersom att mormor tog med sig stora hem på övernattning.
Märklgt nog märker vi ingen skillnad på ljudnivån. Hugo måste vara hörselskadad efter att ha tillbringat hela jullovet med två gapiga kackaduor brorsor och en förtvivlad pappa som försöker göra sig förstådd och hörd bland leksaker, hundar, katter och ungar.
Fram med rödvinet och vällingen nu, så kan familjen somna tillsammans i en romantisk hög framför TV:n.
Ikväll vill ni se den här filmen...
...fast om ni gillar dans och musik, Dirty Dancing stuket, kanske ni känner mer för att se den här...?
Oavsett vilken ni väljer så är de väldigt bra, på helt olika sätt.