Annas Finaste

Katie Holmes ska skilja sig från Tom Cruise, hon vill ta sin dotter ur super-sekten som Tom är ett stort fan av, jag tänker att hon verkar rätt vettig den där Katie, eller hur? Dissar millarna för att dottern ska få en normal uppväxt.

 

Men VARFÖR bär hon omkring på sin sexåring heeela tiden?!

 

Jag har fasen inte sett en enda bild där hon inte kånkar på sin sexåring till förbannelsen. 

 

Skulle jag bära in min sexåriga Lucas i klassrummet skulle han dö av skam och de andra mammorna skulle frysa ut mig totalt. Inte för att det skulle vara ett direkt straff, men ändå....

Jag är alltid lika fokuserad när jag är där.

 

När man var yngre scoorade vi tjejer alltid gratis kondomer där, våra pojkvänner iddes ju inte, vi visste i vilken låda de låg, allt man behövde var en avledande manöver...

 

Nu några år senare när kådisarna tagit slut, och ungarna ploppats ut, har fokuset förflyttats till något annat; Tidningar.

 

Nynäshamns mödravårdcentral är som ett mindre himmelrike fyllt av glossiga tidningar. De beställer ca 10 dubletter av alla eftersom att; det är nån jävel som stjäl tidningarna?!

 

Så nedrigt, mumlar en hel mammagrupp och skruvar på sig som om en mindre epedemi av klamydia brytit ut, när barnmorskorna står i sina vita rockar och hytter med näven.

 

Kanske gick det lite över styr...?

 

Jag måste sluta göra så här, det är inte friskt.

 

Det här var sista gången.

 

Vad är annars nästa steg? Nästa gång kanske jag kommer hem med en väntrumssoffa under kjolen? 

...hur det börjar klia i Theos irritationsven vid tinningen, när jag vänder mig mot honom med munnen full av glass och gläfser fram;

 

 

 

 

 

Se,se,se!!!

 

Den här har de verkligen lyckats med, så ni tvivlare där ute, ge den en chans...

Idag drog vi till Nynäs och spelade minigolf, det är mycket jippon i Nynäshamn just nu så förutom att njuta av hur smidigt det är att spela minigolf med en tvååring så fick vi även njuta av den svenska mästaren i grillning och hans ljuvliga lamm och kyckling.

Hugo prang och hoppade i alla banor, viftade med klubban i högsta hugg, klottrade över allt vi skrivit i protokollet samt gick bort och tjurade vid ett träd då vi kände att det ändå var rätt uppenbart att han var våran unge och att det verkade rimligt att vi då och då sa till på skarpen. Då lägger han sig raklång över hela bana 14 som den drama queen han är - så att ingen kunde använda banan på 10 minuter. Lovely.

Igår ringde ett mähä från Svenska maffian Radio & TV Licens.

 

- Har ni TV?

 

- Nix, ingen TV, dator, radio, Video, sjungandes kanariefågel, fucking ingenting har vi, fräste jag tillbaka, för artonde gången.

 

Idag kom dom.

 

På cykel.

 

En kontrollfjant som jobbar på provis. Jag får fasen äckelrysningar längs hela ryggraden. De har alltså övertalat en av våra grannar till att kolla upp oss?!

 

Han fick vända på sin cykel då vi aldrig någonsin har eller kommer att äga en TV. Vi äger nämligen bara monitorer och datorer utan TV-kort. Lagligt som satan tydligen efter 30 minuters googlande på vad man ska sula i ansiktet på dessa hyenor som dyker upp på cykel utan förvarning.

 

Naturligtvis kommer vi att ägga kontrollant-fjant-grannens hus. Naturligtvis. Men det fattade ju ni från början.

 

En dansk läkare skrev mycket upprört i en tidning härom dagen att; All Inclusive på semesterhotellet är tortyr för feta barn.

Tortyr?!

 

Jag tror snarare att det är rena himmelriket för feta barn, obegränsat med glass, friterade kyckling och läsk till förbannelsen, whats not to like?!

 

Danskar... suck....

...har ni saknat mig? Åh, försök inte, nu är ni allt bra lyckliga att jag är tillbaka för att underhåller er.

 

Rivstart; bilder från Theos pappas landställe Hasselö, som ligger utanför Nyköping.

 

 

 

 

 

 

 

...för att undehålla två skolungar under deras ledighet vill jag lova. 

 

När jag var liten var hela grejen med sommarlovet att man skulle göra ingenting, bara slappa, och här står två halvsega pojkar varje dag och frågar; Kan vi inte göra någe kuuuul???

 

Jag: Det är inte meningen att ni ska ha kul, det är meningen att ni ska vila upp er och då och då suga på en ledsen glasspinne.

 

Dom: Mehändå!!!! Vi vill åka till grönan, eller skansen eller allra helst Spanien.

 

Jag: Vem behöver Gröna Lund eller Spanien? När jag var barn gungade vi allt vad vi orkade i solen samtidigt som vi tittade på skator och skalbaggar, det var som att uppleva Gröna Lund, Spanien och Skansen på samma gång!!

 

Tror ni att jag fick några Hurra-rop för det förslaget?

Bästa realityserien ever måste nästan vara den om den gamla avdankade Beverly Hills skådisen, Tori Spelling och hennes goa familjeliv, har ni sett den? Gör det, den är så himla mysig. Hon fick en son och en dotter, råkade av misstag bli gravid igen, fick en till dotter, och medan hon ammade och trodde att hon var skyddad, så blev hon självklart gravid med nummer fyra... 

 

Och fyra ungar är som ni vet respekt. Och ett mindre dagis.

 

Går på TV4´s kanal 11. Hängde ni med? Se, se, se, det här måste vara sötaste familjen i hela Hollywood...

 

 

 

Idag såg jag en dear vän på ICA Maxi. 

Eller först såg jag hennes barn, sen såg jag hennes andra barn, sen såg jag hennes tredje barn, så då började jag leta efter henne. Problemet var att jag stod näst längst fram i kassan långt bort som satan, ICA Maxi i Haninge är lika stort som Danmark ungefär, så jag vinkade.

 

Hon såg mig inte.

 

Så då vinkade jag ännu lite mer.

 

Hon såg mig inte då heller.

 

Då greps jag av panik; Herre gud, här ser jag min polare på en hel evighet och så ska jag inte få säga hej till henne?!

 

Utan att tänka mig för börjar jag vinka hysteriskt mycket mot henne, hon har nu vänt sig om och ser mig inte alls, hon var som en liten krullhårig prick, om ni fattar.

 

Så där ställer jag mig och flaxar med armarna och flänger med överkroppen.

Kön bakom mig backar så smått besvärat bakåt, kassörskan ser ut som ett frågetecken. Då känner jag att jag måste förklara mig.

 

- Jag ska bara säga hej till min kompis där borta, förstår ni. Hon ser mig nog när som helst nu.

 

Kassörskan nickar ansträngt vänligt.

 

- Vi gick i samma klass en gång i tiden förstår du, det är hon som står där längst bort i hörnet. Nej, alltså, där, borta vid... nu går hon förbi chipsen, nu går hon mot frukten, nu går hon... JEANETTE!!!! HÄR BORTA!!! 

 

- Om du bara tar och lägger upp dina varor så kan du leta efter din lille vän hur mycket du vill sen. Säger kassörskan käckt, utan en tillstymmelse till tilltro att den här galningen framför henne är socialt kompetent nog att ha en vän.

 

Awkward...

 

 

 

 

 

...hon har just upplevt min värsta mardröm, ever, live. 

 

Hon glömde helt bort sin mans, Niclas Wahlgrens, födelsedag idag. Verkligen helt, hon hade inte en tanke på att hans dag ens närmade sig.

 

När hennes bloggläsare började skicka gratulationer i kommentarsfältet på bloggen, vänder hon sig dessutom mot stackars Niclas och frågar; Nämen, är det din namnsdag idag?

 

Hahahahaha, jag mår så dåligt o hennes vägnar. Vill ni läsa om sveriges sämsta fru, hittar ni bloggen häääär!

...visst syns det på tårtan att Theo har jobbat på kändiskonditoriet Vete-Katten ;o)

 

Nåväl, vi var i allafall fulla av inbördes beundran. "Gästerna kommer ju aldrig tro att vi har gjort detta själva, den ser ju alldeles för proffsig ut?!"

 

HaHaHa! Fullt lika imponerade var inte gästerna, men den var satans god.

 

Hemligheten med att göra en god hemmagjord tårta är att INTE, ALLTSÅ ALDRIG NÅNSIN köra ett lager med en äcklig mörknad mosad banan.

 

Alltså ni som gör det i era tårtor utan att sätta en stor varningsskylt framför; Det känns som ett jäffla övergrepp i munnen!!!

 

Det borde fasen vara lagligt att skjuta tårtbakandes-banan-mosare.

Överraskningsmomentet i munnen är såååå vidrigt, och ni har ju knappast överseende med att vi kräks bland era fluffiga soffkuddar.

 

SLUTA MOSA I BANANER!!!!!

 

 

 

...säger att Kristendomen och Islam har förtryckt kvinnor. Han är mycket indignerad. Tills en kvinna börjar prata och han genast avbryter henne genom att gapa LILLA VÄNNEN.

 

...ligger järnet med varandra, under sitt äktenskap, så hinner man få ca 20-24 barn. Förutsatt att det inte är fotboll på TV varje dag då. Och att man blir bortgift i en religös amerikansk sekt när man är runt 15-16 år, men, men...

 

Vi fick ihop 3 ungar. Det verkar ju nästan lite fjuttigt? Tills ni kommer hem till oss, haha, då verkar det onormalt ambitiöst kan jag lova.

 

Så Theo undrade om vi skulle hinna med en fjärde? Men frågan besvarade sig själv då vi i samma stund stelnade till och insåg att vi som vanligt hade slarvat bort Hugo. 

Älskar den här bilden, ungefär så här känns det att bläddra i en kokbok från mat-Tina, men det blev faktiskt riktigt bra. Bättre än på bilden om ni kan tro det...

Idag har dock lillprinsen, alltså han utan skägg på bilden, varit febrig och sjuklig. 

 

Det är ju hemskt synd om lilla pyret, men handen upp alla föräldrar som i smyg kan tycka att det är riktigt skönt när barnen plötsligt bara vill sova en hel dag. Lite softare tempo då och då är ju aldrig fel.

 

Så, nu kan ni ta ner händerna ;o)

Superpappan Theo, tar med sina förstfödda på Gröna Lund.

 

Efter åkband, sockervadd, lotteri, hamburgare och mjukglass är pappan helt förlåten för den lilla incidenten på fritids härom dagen.

 

Ser man på.

I måndags packade min kära man in Casper och Lucas i bilen, lämnade på fritids, åkte hem och började jobba. Efter ett par möten inser Theo att han har 5 missade samtal, allihop från samma nynäshamns telefonnummer.

 

Börjar ana oråd.

 

Ringer upp.

 

Vaktmästaren: Ja, alltså, du har lämnat två barn här, men fritids är stängt. Ja, de irrade omkring här en bra stund innan de hittade mig. 

 

 

Vaktmästaren: Men du kan tat lungt asså, för jag skjutsade dom till ett fritids i närheten som har sommaröppet. Ja, du får hämta dom där sedan.

 

Theo: Ööööh, alltså, jag måste ha missat det här helt?!

 

Vaktmästaren: Tat lugnt, det händer alla föräldrar nån gång. Ja, eller alltså, det händer ju knappast alla, jag har aldrig varit med om detta tidigare. Men vi kan säga att det händer alla föräldrar nån gång om det känns bättre för dig? Men tat lugnt, jag har löst det, jag är ju vaktmästare va, så jag fixar det mesta....

Mmmmm, men som han sa, det händer alla föräldrar nån gång, så tänk inte ens tanken på att placera våra ungar i nån präktig fosterfamilj från Flen, vi kan bättre än så här. 

 

 

Okej, min gammelmormor Edith och min gammelmorfar Sture fick 5 barn under deras lyckliga äktenskap, nämligen de här barnen; Min mormor Hjördis är äldst, i svartvit tröja. Sen fick dom Kerstin, i svart tröja, eftersom de inte kunde göra något med måtta så klämde de ur sig tvillingar därpå, Åke och Monica. Åke kan man ju nästan gissa vem det kan vara Monica står bredvid i lila tröja.

Som om det inte vore nog så fick de en sista bebis efter det, nämligen lilla Lotta, som står i mitten.

 

Rätt bra jobbat va? Hade de levt idag hade gammelmormor varit prick 100 år och gammelmorfar 104 år.

 

Tack vare mina gamelmorföräldrar finns det en jävulsk massa släkt i de småländska skogarna, vi träffar dem inte alltför ofta, därför passade vi gärna på, när Åke och hans fru Anne bjöd in oss på middagskalas.Ja, efterom att jag är den enda väluppfostrade i släkten kom jag i tid till middagen, medan övriga släktingar stod i duschen. Så jag och Theo underhöll oss själv med vin, först när vi var smådragna drällde de in.Min nästan-typ-kusin HenrikMammas kusin Jessica med hennes vackra dotter Minna.Min andre nästan-kusin-Kristian, när han var liten envisades med att kalla sig för Kung Kristian av Tullinge (han gör det inte längre) här med sin vackra fru Laura.Initiativtagaren till släktsammankomsten, AnneMammas kusin Rebecca, med sin kärlek.Jessica med prins charming

Mamma, mormor och Lotta, lilla plutt Edith (döpt efter gammelmormor såklart) skymtar i vagnen.

 

 

Jag och min stora kärlek.Sen var det dax för gruppfotografering, mammas kusin Fredrik jämnförde kamera med Theo.

Vill ni se hur stor släkten blev tack vare att man inte hade TV i början på 1900 talet? Om jag och Theo ligger i, kan vi kanske också en dag stoltsera med detta;

Tack för en vansinnigt trevlig middag och Smålandsvistelse!

Alltså, det fanns en grej med High Chaparal som faen inte var normalt; De vuxna besökarna som kom dit fullt utklädda till cowboys, utan att ha med sig några ungar som alibi.

 

 

De liksom gick runt i den här fina staden och liksom lekte att de levde som cowboys på 1800 talet på riktigt. Aningen perverst, om ni frågar mig.

Kan ni gissa vilka som faktiskt jobbar i parken och vilka som bara har klätt ut sig? 

Här har vi iaf en glad turist som bor på campingen och lever ut sina fantasier här i parken med hjälp av ett "vecko-inträde" som man kan köpa, om man, som henne, bara inte kan få nog av att klä ut sig dagen lång.

 

Rätt svar: Mannen med hästen jobbar här, resten av bilderna är bara vanliga vuxna som har åkt hit för att få leva ut sina fantasier. 

 

Kusinens man Micke sa; Fasen först tänkte jag att my god vad många anställda de har, men sen fattade jag, när hälften av personalen satt och hinkade bira på saloonen, aaaah, det är bara besökande som har tagit detta ett steg åt helvete för långt.

Vi var ju bara en timme bort, om vi inte hade kört vilse 20 extra minuter, så vi tog kidsen och körde till cowboystaden High Chaparal.

Jag ska villigt erkänna att jag inte hade räknat med att det skulle vara så bra uppbyggt som det var. De hade pulat med allt in i minsta detalj.

I väntan på att få åka det berömda tåget som varje resa olyckligtvis blir rånat av fruktansvärda banditer.

Sedan gick vi på de mest fantastiska showerna som parken erbjöd, först ut var Lucky Look Showen, designad till alla barn

Sedan hade de en väldigt fin show som var en aning mer underhållande för oss vuxna, med massa stunts och hästar, men våra busar gillade den nästan ännu mer, Wild West Show

Vi tycker absolut att ni ska åka hit om ni har vägarna förbi, helt klart prisvärt och mycket underhållning för hela familjen. 

 

 

Theo ser på finalen i fotbolls VM.

 

Theo: Va?! Kom älskling, det här måste du se, det är tydligen Polens nationalhora som ska sjunga Spaniens och Italiens nationalsånger!!

 

Jag: National-hora? Det har jag svårt att tro.

 

Theo: Nä glöm det, jag hörde fel, det är Polens national-OPERA som ska sjunga. 

 

Och nej, han kunde inte dölja sin besvikelse.

 

Här anlände vi på kvällen till Villa Ekbacken som kallar sig för vandrarhem, men i självaverket kvalar in till att kallas för mindre hotell.

Jag är ialla fall inte bortskämd med städerska, 42 tums-tv och krispigt nystrukna (icket medhavda hemifrån) lakan i alla sängar, hos vandrarhem. Furumöblerna lyste också med sin frånvaro, lovely!Huset i bakgrunden tillhör Åke och Anne och är en 300 kvm stor inredningsdröm. Varenda pryl är noga utvald och allt matchar till förbannelsen. Jag slängde ut ungarna i trädgården direkt, för inne bland kristalljusstakarna kunde de ju inte gärna vistas...Så här har jag det hemma i vardagsrummet varje dag, men visst ser de lyckliga ut? Så ni förstår att det är svårt att bli alltför sur.Aaaah! Det var så jädrans perfekt allting, här står Hugo utanför det sockersöta växthuset, naturligtvis inrett i klassiks chabby-chick stil med kristallkrona och alla möjliga sorters små odlingar.

 

Jag ska också ha ett hus helt i glas ståendes på min perfekt skötta gräsmatta som alla grannar kommer att avundas. Jag måste dock vänta tills bröderna Dalton har vuxit ifrån fotbollar och slagskott med bandyklubbor....

 Lotta och lilla Edith som trots sin noll-åriga ålder faktiskt inte är yngst i släktskapet.

Så går det att trivas i Markaryd? Men det ser ni ju att det gör :o)