Annas Finaste

En sån där dum grej som man gör. Lovar barnen att ikväll ska ni få vara uppe extra länge och se på Robinsson. Bara för att de var så himla mysiga på eftermiddagen. Bara för att man vill va en supercool mamma.

Och nu?

De har gjort varvet i hela vardagsrummet, härjat, gapat och retat gallfeber på oss.

Någon blir arg för att någon slår en ballong i huvudet på den andre. Någon skriker att han minsann ALDRIG ska förlåta sin brorsa för detta ballong-övergrepp. Någon skriker att han vill hoppa i sjön (barnens far) och absolut inga barn sitter stillsamt och ser på Robinsson.

Neeeej, har jag föreslagit detta? Var det jag som lovade det här? Why, God, why?!

...när jag inte jobbar, så drömmer jag att jag jobbar. Och det är jobbigt.

Inatt tänker jag ta ledigt.

I brist på spännande snaskiga händelser att skriva om, får ni njuta av den här fyrbarnsmammans liv och den här blivande fyrbarnsmammans liv.

Fyrbarnsmammor är respekt. Håll till godo.

En liten evighet sen man hade famnen full av spädis.

...var maken hemma hos Danne och byggde altan.

 

Naturligtvis hade jag full fokus på min utbildning och hade inga problem med att koncentrera mig efter dessa nakenbilder som min kära vän Annika så omtänksamt skickade till min telefon. Helt koncentrerad. Inte det minsta sugen på att stå ute i solen tillsammans med min mumsiga man.

 

Helt koncentrerad...

 

Hugo har de senaste nätterna vaknat runt sisådär runt fem på morgonen och krävt välling.

 

Naturligtvis kommer jag att hämnas tillbaka när han är femton, genom att ställa hans väckarklocka på 05.00

 

Fortsätter han en vecka till nu, så kommer även hämnden att utökas med att jag tar anställning som städerska på hans högstadieskola när tiden är inne. När vi ses i korridorena ska vi göra high five inför hans kompisar. Det kommer han nog att uppskatta. Åtminstone lika mycket som jag uppskattar att göra välling mitt i natten.

Sista sommardagarna glider förbi.

Får ni ångest när ni tänker på det? Eller inbillar ni er att det kommer att bli lite mysigt med höst och vinter?


Tända lite ljus, äta lite svampstuvning, mysa framför brasan... MEN plötsligt, mitt i allt ert fabulerade mys, råkar ni plötsligt gå förbi en otäck skolgård där det kryllar av tredje-klassare och inte mindre än två iskalla snöbollar flyger genom luften och träffar er klaffsigt rakt i nacken, ÅH NEJ, nu gliiiiider dom sakta in under tröjan, längs ryggen och först nu inser ni att det är vinter ute, svinkallt och kolsvart. Ingen brasa. Ingen svampstuvning. Bara snö elende och snorungar från årskurs tre.

Fast jag håller med om att er bild av hösten är bättre...

Ser på bikinibrudar som springer sig svettglansiga med en jättelik dildo i handen.

Tydligen kallas det stavhopp, enligt Theo, men mig lurar man inte i första taget. Jag känner igen mjukporr när jag ser den.

Alltså hur coola är inte de här??? De kommer kosta kring $1,485 to $1,895 och säljs på nätet hos Zappos Couture.

På kuvertet står det;


Min fråga är nu, till vem är brevet tänkt?

Ska jag kanske be min mamma att öppna det här brevet? Eller är det kanske min man som numera räknas som min vårdnadshavare?

Jag måste ringa och fråga Comviq, det är ju jätteviktigt att min rätmätige vårdnadshavare öppnar detta.

Tillslut åtog sig Theo att öppna brevet. Inuti låg det ett Comviq kontant kort tankat med 100 riksdaler, som jag, med min vårdnadshavares tillåtelse, kan ringa för.

Tack Comviq, men som dom flesta andra 29 åriga barn i min ålder, har jag ett fast abonnemang. Men jag uppskattar tanken.

En mycket nöjd sexåring har idag firat sin sex-årsdag genom att:

1) Öppna paket. Han tittar inte efter vad som ligger i, utan kräver girigt att få öppna nästa paket.

3) Bli gladast när det lilla barnet fick denna trendigt ärtgröna cykel. Om ni ser något som ser ut som en illgrön åksjuka swischa förbi, så är det våran pöjk.

Det är minsann inte bara Lucas som fyller år idag, även hans stora idol har den äran idag. Som ni förstår blir det inte coolare än så.

...vid lunchen.

Jag hade just sprutat senap på korven, Theo hade just torkat av klägg från Hugos fingrar, där och då möttes våra läppar i en mycket intensiv tungrullare.

Sen sa Theo; Grattis på bröllopsdagen älskling.

Därefter dukade vi av bordet och fortsatte att göra snittar, blåsa ballonger och tina bullar.

Vi firade vår bröllopsdag med att arrangera barnkalas.

När andra par tar in på hotell, dricker skumpa och pippar järnet, så knåpar vi med fiskdamm och tårtljus.
Det blir inte bättre bröllopsdag än så. Det kanske inte är så normala par firar sin kärlek. Men vem fasen vill vara normal egentligen?

Grattis på vår bröllopsdag, älskling!

..att Lucas fyller 6 år imorgon och att Casper fyller åtta år om två veckor.

Vi är så många i släkten att vi nu mera delar in kalasen i två. Det blir dubbelt så skoj för barnen och dubbelt så mycket jobb för föräldrarna.

Killarna fick tydliga förmaningar innan någon släkting kunde släppas in;

Jag: Vad säger man om man får tråkiga prsenter?

Barnen i kör: Tack så hemskt mycket, vad bra, precis vad jag önskade mig.

Jag: Just så. Ni kan gärna låta lite mer entusiastiska oxå. Det skadar ju ingen om ni har lite inlevelse i rösten.

Micke och Theo

 

 

Camilla och Alexander

För att krångla till det för mig själv, tog jag hälften av bilderna med den här kameran och hälften av bilderna med en annan kamera. Jag ber att få återkomma med fler bilder senare.

Ser vi på Arn -Tempelriddaren.

Filmen utspelar sig på 1100-talet och jag måste säga att det är helt sjukt hur vackra kvinnorna måste ha varit på den tiden.

Vad hände sen?

Jo, vi utvecklade oss till radhusmorsor med skittråkiga kortklippta frisyrer, som står och smygröker under fläkten.

We need to go back. Spana in den här tidstypiska skönheten från 1100 talet och bli inspirerade. Särskilt ni, som röker under fläkten. Ni vet vilka ni är.

Nu lever i.o.f.s Sofia Helin, som spelar den grymt snygga baben i filmen, på vårt århundrade, alltså får vi förutsätta att det finns vackra kvinnor nu också, men OM Sofia Helin hade sprungit runt i skogarna på 1100-talet, finner jag det föga troligt att hon skulle bli attraherad av en klänningsklädd torrboll som Arn.

 

Så mycket stålar som SF sköt in i den här filmen och så sumpar Jan Guillou bort trovärdigheten med att låta en mes som Arn, få ligga med den här gudinnan.

 

Fet chans.

 

 

Idag fick jag ett erbjudande som jag bara inte kunde motstå.

Bokstavligt så.

Jag kunde inte motstå det eftersom att jag är nyanställd och då är det inte tillåtet att tacka nej till någonting what so ever.

Jag blev slugt tillfrågad att representera företagets avdelning på två (alltså inte bara ett) springlopp om året.

Så den snabbaste springigaste hurtkillen vi har på avdelningen glider upp bredvid mig.

Han: Man tävlar i par.

Jag: Jag råkar vara en utmärkt löpare.

Han: Så bra. Då är vi två.

Jag: Så när ska vi ut och kuta då?

Han: Ja, alltså, det blir ju inte du och jag. (HAHAHAHA!!!!) Eftersom att du är nyanställd får du springa med den långsammaste lunkaren i hela företaget. (MOHAHAHAHA!!!!)

Så nu laddar jag genom att ligga i soffan och slö-titta på 100 meters häcklöpning, samtidigt som jag äter chips. Jag riktigt känner kraften komma. När som helst nu...

...som att öppna ett Kinder Ägg, man vet fasen aldrig i vems bil man hoppar in.

Taxichaffisar är ju i regel så sköna, har massa kul att berätta, fylle-anekdoter, springnotor och ingen vet som taxichaffisar, vilka bilister som kör sämst. (Host-host-volvo-förare-host)

Spana in årets chaufför; På 80 talet önskade han hett och innerligt ett hav fyllt med gallskrikandes groupies...

...och nu 20 år senare är han fortfarande rockstjärna. Fast instängd i en taxiförares kropp då.

Lyckligt berättade han om att han faktiskt har gallskrikande groupies i bilen. Dessvärre får han bara släppa dem utanför Grand Hotell där Tommy Lee kanske kanske kommer att bo.

Skinnbrallor och inte mindre än 23(!) skärp har den här sköna snubben klätt på sig. Allt för att ge sina kunder lite extra kvalitet under körningen.

Och som vi kunder uppskattar det. Sex Drugs and Rock´n´roll. And Taxi.

...är ju väldigt viktigt. Man vill ju helst inte hamna utanför gruppen liksom. Därför kändes det lite sådär, att lämna dem i eftermiddags, överhopade med jobb (som jag är för ny för att kunna hjälpa dom med) och deadlines.

Man ropar lite hurtigt "Eeeh, då drar jag då, hoppas att ni hinner klart med allt"

Sen går jag ner till min bil, som är den mest mobbade på hela parkeringen, för att inse att bilskrället inte startar.

Så då måste jag liksom gå tillbaka och med all värdighet ett praktikant-jon nånsin kan uppbringa, stillsamt be mina helt sprojlans nya kollegor att släppa sitt svinviktiga jobb som måste bli klart precis nu och hjälpa mig att ge Barbie-bilen lite konstgjord andning istället.

Efter 513 försök, 22 gliringar om töntiga fjollbilar från Mercedes, och 14 besvärade ursäkter från den patetiska nya bruden, hostade bilen till och jag fick hålla tillbaka en liten orgasm av lättnad.

Imorgon tar jag Batmobilen istället.

...sticka kniven i brudgummen, om han finner sin älskades hål för stort och luftigt?

Ett lika seriöst förslag från oss normalfuntade kvinnor, eller?

Det mest korkade jag har hört i hela mitt liv. Och detta föreslog en kvinna på fullt allvar.

Skämmes!