Det här med att lära känna sina nya kollegor...

...är ju väldigt viktigt. Man vill ju helst inte hamna utanför gruppen liksom. Därför kändes det lite sådär, att lämna dem i eftermiddags, överhopade med jobb (som jag är för ny för att kunna hjälpa dom med) och deadlines.

Man ropar lite hurtigt "Eeeh, då drar jag då, hoppas att ni hinner klart med allt"

Sen går jag ner till min bil, som är den mest mobbade på hela parkeringen, för att inse att bilskrället inte startar.

Så då måste jag liksom gå tillbaka och med all värdighet ett praktikant-jon nånsin kan uppbringa, stillsamt be mina helt sprojlans nya kollegor att släppa sitt svinviktiga jobb som måste bli klart precis nu och hjälpa mig att ge Barbie-bilen lite konstgjord andning istället.

Efter 513 försök, 22 gliringar om töntiga fjollbilar från Mercedes, och 14 besvärade ursäkter från den patetiska nya bruden, hostade bilen till och jag fick hålla tillbaka en liten orgasm av lättnad.

Imorgon tar jag Batmobilen istället.

Kommentarer
Postat av: Anonym

haha herregud, du är ju helt brutalt jäkla fantastisk, sluta aldrig blogga!!!!!!! fakking hör du mig?

2011-08-26 @ 17:13:37
Postat av: Anna

Jag hör dig! Tack du söte :o)

2011-08-26 @ 22:35:34

Kommentera inlägget här, så blir jag glad!!!:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Vad har du på hjärtat min vän?:

Trackback
RSS 2.0