Det är fredag!!!
Och då finns det ju bara en tanke i huvudet på oss med ett välfungerande äktenskap...
En perfekt köttig liten skinka, på en ljuvlig, ej för torr, Skogaholmslimpmacka och så lite kvällste för att hetta upp stämningen. Det blir inte hetare än så, för ikväll är det Fångarna På Fortet, säsong 106 (men vem räknar?) med samma tävlande och programledare som de haft sen 90-talet.
Finns det verkligen ingeting annat de kan tråka ut våra kärnfamiljer med så att barna somnar nån gång på fredagkvällarna? Sedan Robinsson gjorde entré igen så fruktar jag att andra utdöda programidéer är på väg tillbaka, eller är ni kanske sugna på det här;
Snälla mamma, jag önskar mig en mini-flodhäst!
Men snälla då...? Bara en enda...?
-Javisst, så fort du har flyttat hemifrån ska mamma överraska dig med en sån här liten sötnos, i nya lägenheten!
Jag skulle skriva något lättsamt,
...men vi ser på en amerikansk dokumentär om dagarna innnan och efter dödsstraffet. Jag blir så äcklad. Ni hittar ingen större motståndare till dödsstraff än mig.
Men jag sitter ändå kvar, för det är något fascinerande med människorna som är för dödsstraff. De är såååå himla amerikanska och såååå himla långt efter oss utvecklingsmässigt. Värderingar som vi lämnade bakom oss på 50-talet är fortfarande så självklara där.
Sen springer de runt med sina färgglada vapen inne på mataffären som de matchar med sina handväskor och jag blir helt spyfärdig när de svamlar om rätten till att släcka ner andras liv.
Vilken tur att vi svenskar inte skryter med nyinköpta rosa pickadoller på kafferasten.
För precis 7 år sedan hade jag ont...
...och bad om nåd och lovade att adoptera hemlösa katter och skänka pengar till välgörenhet och eventuellt betala TV-licens bara den här lilla sedan ploppade ut. Och det gjorde han klockan 6 på morgonen till min stora lättnad och eventuellt Theos också. Visst är han fin?
Grattis gosekillen på 7 årsdagen!
Grattis gosekillen på 7 årsdagen!
Bröllopsdag!!
Missade du vårt bröllop? Då kan du se snabbreprisen här.
Idag har världens bästa man gjort 3-rätters champagnemiddag och köpt röda rosor, så himla gullig!!!
Hugo lubbar över till grannarna
Han springer så att benen brinner rakt in i det blå huset, tvärnitar mitt på golvet i vardagsrummet sträcker ut armarna till en stor kram och utropar
"HUGO E HEMMA!"
Tänk vilken tur för våra grannar...
Missoni kollektionen från Lindex
Hit eller shit?
Ser fint ut tycker jag, men akta er för att kombinera mönstrade plagg med varann som på mittenbilden, blir lite åksjuk av att titta på den kombinationen. Men visst ses vi vid den här hyllan i butiken?
Visst ja, jag har ju en blogg oxå...
Jag har bara haft lite mycket att stå i på sistone.
Bland annat har jag sprungit Bellmansstafetten med jobbet.
Bellmanstafetten är, för er som inte vet, en enorm stafett där företag kan anmäla lag. Mitt jobb anmälde 3 lag, och jag sprang i ett av dem. Totalt var det ca 2500 lag som sprang och i varje lag deltar 5 löpare, så det var rätt gott om folk kan man säga.
Det här är ju prestige, inte bara inför dina arbetskolegor, utan också för dina konkurrerande fjantföretag som också springer.
Först får man stå inklämd mellan långa löpare i ett moln av nervösa nödfisar som kläms iväg i rena förskräckelsen inför detta lopp. När man ser sin lagkamrat komma inflåsande med stafettpinnen ska man flaxa med armarna och vråla dennes namn ihopp om att bli sedd. Sen gäller det att pila iväg med pinnen och som jag sprang!
Jag sprang, och sprang och när jag hade sprungit 3,2 km kom den första skylten upp; Du har nu sprungit 1 km.
Då lackade jag.
Aldrig i mitt liv har 5 km känts så jäffla segt, förvisso sprang jag om en del fetknoppar men det gladde mig föga.
Jag kom i mål, och vid det laget halucinerade jag så mycket om fontäner med rödvin, att jag kände mig lullig.
Bästa tid i laget var 19:20, bästa tid bland tjejerna i vårt lag var 21:08, helt omänskligt bra, min tid var; 26:42. Inte fullt lika bra.
Låt lilla mormor flytta in i din telefon
Appen du vill ha just nu är såklart Husmors-appen; Fiffiga frun, här finns allt man behöver för att ta sig igenom dagens i-landsproblem.
Ni kommer såklart att äska den, och tro mig, de flesta av er skulle behöva studera den mer noggrant än ni själva tror... No names.. ;o)
Nu förväntar jag mig att ni alla piffar lite extra nästa gång jag kommer på besök.
Nya Lisa Ekdahl och som vi behövde en ny!!!
Bästa låten just nu, till och med Hugo skakar rumpa till den, lovely!
Så vart känner du igen henne ifrån?
Just det.. det var ju den där knasiga tjejen från Idol... Vad vuxen hon måste ha blivit...
Och årets mamma är.....
...trumvirvel.....
....inte jag!
Lämnar Lucas hos en kompis i Nynäs, förklarar för mamman att jag ska på kalas i Huddinge men lovar att hämta Lucas klockan fyra. Senast.
15:50
Rrrrrring!!!!
Kompisens mamma: Ja, eeeh, hej, är ni på ingång eller?
Jag: Jajemen, snart där!
Lögn! Jag är fortfarande kvar på kalaset i Huddinge, 35 minuter bort.
Kompisens mamma: Åh, vilken tur, lille Lucas har nämligen, hur ska jag säga det här...? Jo han har halkat lite i en grushög och skrapat upp HELA kroppen och gråter hysteriskt efter sin mamma!
OOOOOH CRAP!!!!
Jag: Men hälsa Lucas att vi snart svänger in genom grindhålet, mumlar jag kvävt, lyfter upp Hugo och tar Casper i handen och rusar mot bilen.
Hela vägen till lille uppskrapade Lucas maler samma tanke i mig; Mitt karma kommer att tilldela mig ett liv som skalbagge i nästa liv. For sure.
Har ni sett vad jag har fått?
En helt alldeles egen bebis! Jag har bestämt mig för att han ska heta Elton.
Men eftersom att vi inte har nog med sovrum i huset, får lille Elton bo hos mina vänner Smilla & Niclas de första 18 åren. Det blir helt enkelt bäst så :o)
Åååh så förfärligt eländigt...
...det är när inspirationen sviker här på bloggen.
Håll ut, om en stund lägger jag upp lite fina bilder... ;o)
Förfest
Vår vän Sarah är jättegravid och därför ordnade vi ett litet kalas inför bebisens ankomst hemma i deras villa. Det var en supermysig kväll och de blivande föräldrarna fick såklart massa kul till sin bebis.
Den blivande pappan och den blivande gudfadern.Maddes hembakade bärpaj var något alldeles extra, hon fick våra Konsum-kakor att rodna av skam.
Min vän Sara bakade laktosfria bullar. Enligt receptet skulle det bli 48 stycken, men Sara fick bara ut 10 bullar av degen, bullarna var därför stora som cirkustält.
Vår vackra vän Annika.Killarna pustade ut efter presentöppningen och alla påtvingade lekar, med stark saft och cigarr.
Tillslut var kalaset slut och den lilla mamman fick vika in sina små pytteplagg och leksaker i barnkammaren. Jag hade hoppats att bebiskalaset skulle avslutas med att bebisen ploppade ut, som en slags hejdundrande final liksom, men Sarah knep ihop låren och skickade hem oss istället. Och jag som hade med mig alcogel och steril sax i handväskan...
Tack för igår!
Lite pyssel och knåp
Inför Sarah & Niclas babyshower gick jag all in american style, och gjorde enligt konstens alla regler en tårta av (oanvända) blöjor.
När Casper såg tårtan himlade han med ögonen och sa; Låt mig gissa, det blir en pojke va?
Receptet hittar du nedan ;o)
I USA är det här världens marknad och du kan specialbeställa tårtor av alla slag men de är superenkla att göra själv.
Nå, tycker ni att det är gulligt eller tramsigt?
Erkänn, lite kul är det allt...
Jag vill bara berätta för er trögfattade...
...tvåbarnspappor där ute, som är så hiskeligt rädda för att skaffa en "trea" till er familj, att ni är helt vilse i er högst fåniga önskan om att två barn räcker.
Förtydligande;
Att gå från ett till två kan vara ett stort äventyr som suger musten ur den bästa. Mest pappor.
Att gå från två till tre är som att ha ätit en lagom mättande tvårätters på en livlig IKEA-restaurang när den plötsligt bärs in på en silverbricka: Päronsorbén!
Och du kanske inte visste det innan men; du ÄLSKAR päronsorbet, vilken signad tur att du vågade prova!
Päronsorbet!
Fick en underbar rosa hatt...
....igår, av familjen Casanova och det tog inte lång tid innan...
...alla ville bära den. Nå, vem var sötast i den?
Lite mousserande mys med vänner
Bjöd in massa vänner från mina glansdagar i Huddinge på lite mys upp på altanen, blev hur mysigt som helst.
Ni kanske undrade hur vi lyckades ha det så barnfritt?
Det finns ett trick; Sysselsätt barnen med vad som helst som tar lååång tid; Omöjliga skattkartor som gör att man går längre och längre in i skogen, eller utmana barna i att räkna stenar på grusgången, eller som i det här fallet, gåggla fram en inte allt för dyr hoppborg;
Passade barn i alla storlekar, kan varmt rekommendera det, vi såg varken ungar eller vissa pappor på hela dagen ;o)
Tusen tack för en jättefin dag!!!!!
Hur det är att vara mamma
Hörde plötsligt texten och tänkte my god, här slår verkligen Disney huvudet på spiken, ungefär så här ser väl alla lördagar ut i våra arma mammaliv
Okej, jag säger det högt;
Handboll är eventuellt den fjolligaste sporten på hela OS.
Är det inte väldigt stora starka fullvuxna män som springer med en väldigt liten pluttig boll?
När målvakten flaxar med armarna i målet är det som att se hur vem som helst av mina väninnor ser ut och beter sig när de hittar ett par snygga skor på rea.
Varför gör de inte den här sporten rättvisa, ska handboll överhuvudtaget få kallas för sport borde åtminstone spelarna spela i högklackade skor, med handväska, bollen kan eventuellt bytas ut mot en chiuaua och istället för vattenflaskor borde tränarna ila fram med champagne och cosmopolitandrinkar.
Sen är det så fruktansvärt ospännande att följa ställningen;
14-14
15-14
15-15
16-15
16-16
17-ZzZzZzzzzz....
Jag blir seriöst mer upphetsad av att se damernas kulstötning, där kan vi prata om riktiga män ;)
Och när muffinsformarna tar slut...
...går det utmärkt att pytsa i muffinssmeten i knäckformar. Som om ingenting hade hänt liksom...
Vad jag har lärt mig idag;
En barnpsykolog skriver; Som förälder får man använda ordet nej till sina barn max 3 gånger om dagen. Annars förlorar ordet helt sin innebörd.
Tydligen ska man låta en hel del saker passera, för att kunna få använda ordet nej på riktigt när ungarna flippar totalt i finsoffan hemma hos barnlösa östermalmsparet som hatar allt levande utom sina pelargoner på balkongen.
Jag ska alltså från och med nu sluta vara det där vraket på ICA som vrålar nej åt allting.
Jag ska inte hetsa upp mig när Casper och Lucas ställer upp två kristallvaser på altanen som målstolpar när det ska spelas bandy.
Jag ska bli den coola mamman som kan disiplinera mina ungar med max 3 NEEEEJ om dagen.
Jag utmanar självklart alla er föräldrar där ute att testa detta i en vecka.
Kolla bara att huset är ordentligt försäkrat.
Let´s give it ett försök ;)
Ps. Men är det max 3 nej om dagen, eller är det max 3 nej per unge om dagen?! Jag bävar redan...
Med risk för att verka neggig;
Men är hösten här nu?
Första födelsedagen för Edith
Vi firade Ediths första födelsedag igår.
Henke och Laura flyttade från sin lägenhet inne i city i onsdags, kastade in flyttkartongerna i ena sovrummet och kastade sig direkt över ballongblåsning och tårtbak för att lilla pluttan skulle få släktens skönsång sjungen i en tonart som ännu inte riktigt kan godkännas som skönsång. Några kan ju fortfarande inte heller texten utan håller sig några takter bakom alla andra och på så vis sjungs den alltid i kanon för den arme stackare som fyller år. Men Edith gillade det.
Bärtårta med knäckbitar!
Som vanligt råkade jag skära en opassande stor bit, samtidigt som jag generat mumlade att; Ja, Hugo kommeer ju att äta minst två tredjedelar... Vilket ännu aldrig har hänt....
Håll med om att det finns roligare årgångar än just ettåringar att shoppa till. Jag rotade genom leksaksbutiker och barnklädesavdelningar och tyckte att det mesta sög, så vi införskaffade Edith en liten kärnfamilj istället;
Nämligen, familjen ekorre. Jag tror att hon gillade dem, åtminstone att suga på, som den ettåring hon är. All lycka på hennes nästkommande år :)
Här sitter vi mitt i fästinggräset och...
...äter mackor och dricker läsk. Anledningen till detta var att Lucas gärna ville ha picknick och att hans föräldrar inte iddes tänka på en enda lunch till.
Barn hatar att äta mackor till lunch, men så fort man kastar ut en filt över en myrstack så är det genast supermysigt och godkänt som lunch.
Theo börjar jobba imorgon och låtom oss säga så här; Åker man inte utomlands på semestern så är det ungefär lika fridfullt att vara hemma med barnen som det är att gå utklädd till dildo mitt i pride-paraden i Stockholm.
Respekt till alla äktenskap som hållit även denna semester!
Puss och kram!
Oh-maj-gaaad!!!
Du spanar just nu in den tyske cyklistens Robert Förstemanns grova, stenhårda, monsterlår!!! 72 cm i omkrets.
Detta är alltså ingen skämtbild, han ser ut så här. Tänk så fjuttig hans dinglande mandom måste se ut.
Mandom. Fniss. Som om det här är början på en erotisk novell...
Hugo har samlat alla sina vänner...
...för en trevlig myskväll framför TV:n