Idag begravs morfar. Jag har på mig en sil...

dsc02812 (MMS)

Idag begravs morfar. Jag har på mig en silverkotte som jag fick av honom på min tioårsdag. Vissa saker man har är så värdefulla utan att andra har en aning om det. Så nu vet ni, kotten hör till mina VIP-saker och idag är den extra viktig.


Jag vill inte göra annat än att höstmysa nu


Till er som älskar att titta på fina hus, ska jag ge ett riktigt bra tips, själv blir jag fast på den här sidan i flera timmar...


Theo vill att jag ska tatuera mig.

Det här är hans vision:


Ni förstår ju att jag aldrig kan tatuera mig nu.

Hur ni vet att era äpplen är övermogna?

Jo, ni hittar en dyngrak älg mitt i trädet!

 


Jag vill be om ursäkt i förväg...

...det här är ju helt hemskt, men det är för kul för att inte garva ihäl sig ändå, läs va fasen dom har skrivit:



Djurvänner och veggar och alla ni som bara äter fallfrukt- detta är alltså inte något ni behöver bli sura på mig för nu bara för att jag lägger upp denna bild. Jag är på er sida. Jag gillar både kanin och frukt som faller. Men man kan ändå skratta lite åt det…eller?

Tydligen...

...så beror gäspningar på att kroppen behöver kyla ner hjärnan, så att den inte blir överhettad av alla smartiga tankar.



Sådant som man lär sig i en bilkö klockan 06.15 en vanlig onsdagsmorgon. Blir ni avundsjuka nu, jag menar eftersom att ni sjusovare missar så mycket viktig allmänbildande information? Klart ni inte blir, ni blir ju minst lika smarta av att läsa min blogg.

All kärlek!

Har ni sett den här?

Beyonce som nån slags desperat lyxhustru, jag älskar när musikvideor är gjorda med lite kul finess och ett snyggt tema, spana in;


Bilder från i lördags

Mina vänner hade med sig en underbar hund som jag förälskade mig i och tiggde och bad om att få behålla. Det fick jag inte. Hunden hette Alfons. Alfons betyder hallick på danska, bara en liten parentes.

 

 

Annika drack vin.

 

Mina minnen från kvällen;

 

Jag tror att vi åt efterrätt. Jag vet bestämt att vi drack vin.

 

Tydligen hällde jag inte upp chipsen i en skål. Gästerna fick gräva med handen i påsen, lite white trash party style.

 

Istället för att vara en god värdinna drack jag fyra glas vin. Dagen därpå drack jag fyra glas Treo. Sen tog jag hand om en inte helt frisk ettåring, vilket var en utmaning lika lång som ett maratonlopp.


Angående mitt lilla blogguppehåll...

...så tänker jag göra precis som vilken normal människa som helst gör, när man vet att man har gjort någon lite besviken. Jag tänker inte be om ursäkt. Jag tänker låtsas som ingenting.

Precis som jag gör när jag missar min tid hos tandläkaren.

"Nej, jag har då sannerligen inte fått nån kallelse, ni måste ha ringt till fel patient...."


Och i mitt huvud vrålar samvetet; Fy faaen vad lågt, kunde du verkligen inte ha skrivit upp det i din almanacka?! Sitter du seriöst nu och äter gelehallon när du borde ligga med epidural i fläskläppen och bli karvad av... karvgrejen...?

Nåväl.

Så nu låtsas vi som om inget har hänt. Fast jag låtsas hellre att jag inte har bloggat för att jag har ett så spännande liv. HAHAHAHA!

Nej. Jag har bara inte haft lust.

Gapa stort

Barntricket. När din otacksamma ettåring gallskriker för att pappa inte är hemma gör så här;

1) Stoppa i hörlurar i dina egna öron. Spela hög musik. För din egen skull alltså.

2) Gapa så stort du kan. Gärna så att dagens lunch blir synlig för den noggranne inspektören och TADAA!!! Ditt barn kommer att le igen.

Det är inte logiskt. Men det är å andra sidan inte helt logiskt att en märkesväska kostar mer än våran bil heller, så nu gapar ni som dårar så fort ni ser en skrikig unge.

Det här är ju ett väldigt bra tips, särskilt för er som ska flyga 12 timmar till Thailand i vinter och kanske får dras med gapiga barn i stolen bredvid. Gapa tillbaka bara. Eller söv ner dem för all del genom att läsa valfri årskrönika av Elisabeth Tarras Wahlberg...

Pöss!

Hämtade ut mitt nya körkort idag


Killen på posten krävde att jag skulle lämna mitt gamla körkort till honom, vilket jag absolut vägrade.

 

- Aldrig i livet, väste jag för att ingen annan skulle höra mig.

 

- Jo, det måste du.

 

- Du förstår inte, det här är en synnerligen ung glad och lycklig männsika, som just tagit körkort och har hela livet framför sig och som inte vet att det lurar en spermie runt hörnet som ska göra henne på smällen. Det här är mitt lyckliga jag!!!

 

- Ge mig körkortet nu.

 

Med ryckiga hetsiga suriga rörelser sliter jag fram mitt lyckliga jag som han mottager. Han tittar på körkortet, gör ett litet litet hål i det och lämnar tillbaka det.

 

Jag blir stum.

 

- Får jag... Men du sa ju... Ska jag bara gå nu då...?

 

- Ja, gå nu bara. Jag skulle bara göra ditt gamla körkort obrukbart. Suuuuuuck.

 

Så jag gick därigrån som den mest tragiska människa posten någonsin skådat, med mitt gamla lyckliga jag i fickan och en vag misstanke om att posten-killen eventuellt kommer att tjalla om det här mötet för sina kollegor.

 

Story of my life.


Tycker ni också att märket på mat har betydelse?




Det bästa med måndagar är...

...den här svenska kvalitetsunderhållningen!



Och jag kan inte bestämma mig för vem av galningarna Agnes och Gunilla som förhöjer min måndag bäst.

Just nu leder Gunilla en aning, tack vare hennes raseri-anfall förra veckan, men Agnes kommer alltid raskt efter som en liten dark horse.


För er som ännu inte hunnit se multitalangen Agnes Nicole, här får ni ett klipp som jag starkt misstänker att Agnes Nicole klippt ihop själv och lagt ut, samt översatt så att även hennes amerikanska fans ska kunna njuta av henne.


Men det var väl ett jäffla tjat!

Ser på nyheterna (vuxenpoäng) och ser hur de intervjuar en stackars sate till lärare.

Anledningen? Hon tjänar bara 27 000 i månaden. Snyft.

Vet ni vad jag är innerligt, innerligt trött på? Allt tjat om hur jobbigt det är att jobba som lärare.

Vaaaaad är det som är så jobbigt?

Att rätta treornas mattebok?

Att tvingas stå i gummistövlar på skolgården när det regnar?

Eller att ha 10 veckors betald semester varje år?

Och kom inte dragandes med den där gamla lögnen om att lärare jobbar 45 timmar i veckan. Vem faen jobbar inte 45 timmar i veckan.

Jag tror att det är oxjärparna som gör lärarna så bittra och arga. Sluta upp med det. Ta med matlåda istället och pigga på er lite.



Ingångslönen för en sjuksyrra har höjts till 22 000, där kan man tala om slitigt dygnet runt jobb, med pass som måste fyllas både julafton och nyår, och just det, sjuksyrror måste infinna sig på jobbet under sommaren trots att de har gjort sig "förtjänt" av sommarlov också.

Facket tycker att lärarna ska ha en snittlön på 36 000 kronor/månaden. HAHAHAHA.

Hur är det nu den går den där sången ni lärare sjunger med barnen? Önska önska runt i ring, önskan kostar ingenting...

Nu kommer hösten...


Som den exemplariska mamma jag är somnade jag i fåtöljen när Casper läste sin läsläxa för mig.

Då och då gick Theo förbi mig och mumlade; Vakna nu för sautiken...

Då rykte jag till och gläfste mycket förolämpat att; Jag är ju visst vaken! Sen såg jag mig lite förvirrat omkring innan jag gled in i mitt mammakoma igen.

Theo:
Verkligen? Du dregglar ju.

Casper:
Vad var det sista jag läste för dig?

Jag: Om svampar. Det var definitivt något om svampar.

Tydligen handlade inte texten om svampar. Mest om barr och löv.

Attans! So close...

Ett litet dilemma

Casper fyllde 8 år härom dagen. Han fick några plastbitar som tydligen leksaksaffärerna kan ta 200 kronor för, vilket gjorde mig irriterad på ett ytterst omoget sätt.

Sedan fick han en mobiltelefon, som han framförallt använder till att lyssna på musik i.

Han har ju inte så många att ringa till, förutom mamma och pappa, som då och då ringer av ren välgörenhet till honom för att han ska känna sig lite viktig. Hälften av gångerna trycker han iofs bort oss i sin iver över att det faktiskt ringer på riktigt, men, men.


Sen kommer vi till mitt och Theos lilla dilemma, som jag vann, trots att hela släkten protesterade högljutt.

 

I ett års tid har Casper tjatat om att han vill ta hål i öronen. Klasskompisarna har det, fräcka David Beckham fejk-diamanter i örsnibbarna och det är bara; Vill ha, vill ha, vill ha!!!

 

Theo vägrar. Hela släkten vägrar. Varpå jag, drämmer till med; Hade casper varit flicka hade det inte varit något snack om saken, då hade han fått ta hål, nu är han pojke och därför blir han diskriminerad?

 

Nä, just det. Så snart kommer Casper att ha självlysande örsnibbar, jag ska kolla om det finns reflexörhängen, så kanske svärmor kan mjukna en aning...

 

Gjorde vi rätt som lät honom ta hål? Tell me, tell me!


Jag har nästan varit utomlands!!!

Jag och Jennifer alltså. Vi har färdats över berg och dalar, förbi Upplands Väsby, genom Uppsala och landat i....

....Gävle!!!


Ni: Vad gjorde ni där, vad gjorde ni där??

 

Jag: Dudes, va tror ni? Vi spenderade våra mäns surt fördärvade pengar, och vi tänkte oss inte för en enda gång! Jo, en gång, när vi såg den här skyltningen, men vi gick raskt vidare.






Lite oväntat hittade vi en röd tråd som löpte mellan alla skobutiker i fucking Gävle, nämligen, stripp-skor. Så grattis alla män i Gävle, ni kan njuta av erotiska skodon och era fruar av utsikten.

Nu kanske ni undrar varför vi åkte enda bort till så långt bort? Jo ni förstår...


...i ett mycket svagt ögonblick lovade min man att han skulle följa med sin vän Dick till Gävle för att glo på en traktor och ett tåg, tydligen en jättestor mässa dit underliga intresserade männsikor åker för att lyssna på motorer, äta delicato bollar och ha truck-kepsar på huvudet.

 

And so he did.

 

Theo: Vi hade iaf tur med vädret.

 

Nästa gång ska Theo tvinga Dick att följa med honom på tatureingsmässan. Eller kanske snusmässan. Eller kanske...


Vad jag har gjort idag

dsc02803 (MMS)

Vad jag har gjort idag


Blir det lite kyckling till helgen?

Eller blir det en klassiks taco-afton? På fredagar är det alltid tacos här hemma. Eller pizza, eller pannkakor ellert något annat kalorispäckat som ungarna tjatar till sig. Skulle vi servera lite lax på en fredag skulle barnen förutsätta att det var ett dåligt skämt. Sen skulle pappa få åka och köpa hamburgare.

 

 


Läxläsning

Jag lyssnar, med en ängels tålamod, på när Casper läser ur sin läsbok. Boken handlar bland annat om den lilla pojken Palle och hans pappa.

Casper kämpar med att läsa alla bokstäver i rätt ordning, men just bokstaven P vänder sig gärna upp och ner vilket sätter min mammaroll på prov.



Casper:
...då ropar pappa, kom nu balle, så går vi.

(HAHAHAHAHA Gapskratt i mitt huvud)

Jag: (Med lugn samlad allvarlig mammamin) Hette han verkligen Balle?

Casper: Ja, det står här, kom nu balle...

Jag: Ja, om det står så, så är det ju så.

Casper fortsätter

Casper:
...Balle reser sig upp (FNISS) och springer till pappa.


Livet blir så mycket roligare med en åttaåring i huset.

Ja, jag vet, jag är till och med barnsligare än mina egna barn, jag borde skämmas, men jag har inte vett till att göra det.

Och självklart rättade jag till ballen till Palle, när jag bitit av mig tungan och kunde skärpa till mig, han kommer inte att bli retad imorgon.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0