Bilder från igår
Igår var vi hemma hos Smiclas för att göra en mycket noggrann och ingående bedömning av min vän Saras nya kille; Jerry.
Jag och Smilla känner ett personligt ansvar för att den här nya pojkvännen vet vad han ger sig in på när han nu trots allt frivilligt har gått med på att dejta Sara, och därmed också hennes störda vänkrets.
Sara med oroväckande stort vinglas, med oroväckande lite vin kvar i...
Jag och Smilla beslöt oss för att vi var tvugna att godkänna Jerry. Han är trevlig, vältalig, stilig, underhållande, charmerande, snabbtänkt OCH utbildad rörmockare!!! Blir det bättre än så? Icke!
Här har ni Saras kärlek, visst är han snygg!! Nu ser vi fram emot ljudet av små trippandes...
...vänner som ska bli hembjudna på middag hos lilla familjen Sarry!
Gnistrande fredagsmys nästa...
Har ni haft en bra dag?
Själv vaknade jag i morse med en sexåring i ansiktet. Det krävdes viljestyrka att gå upp och försöka släta ut nyllet inför mötet med chefen, men jag lyckades och dök upp precis på sekunden i tid. Chefen var mycket imponerad.
Theo har nu lärt sig att redigera bort rynkor i nåt slags photo program, det kommer väl till pass nu på ålderns höst. Ni kan maila era bilder till honom om ni vill ha slätare hy.
Satan vad jag levererar just nu!
Det är väldigt viktigt att påvisa sin goda arbetsmoral när man är nyanställd på ett jobb där större delen av personalen har jobbat sen 1897. Jag har bestämt mig för att glänsa, inte låta min positiva attityd rubbas av något, bara köra på liksom.
Då hör jag steg inifrån lägenheten.
Så mina vänner agerar ett säljproffs av rang.
Jag jobbar som säljare. Det finns en viktig regel när man vill nå toppen som säljare; Acceptera aldrig ett NEJ!
Så när min kund idag inte alls ville vara min kund idag, så gjorde jag det briljanta genidraget att tränga mig på ändå. Jag beslöt mig slugt för att tvinga kunden att titta på våra produkter som vi har i vad vår chef kallar för katalog, men som vi andra kallar för as tjocka som psalmböcker.
En sån skulle min ovilliga kund få i brevlådan.
För att kunna lämna den i brevlådan var jag tvungen att stå och vänta i snålblåsten utanför hyreshuset tills nån socialbidragsfri granne behagade stiga ut genom porten som var belagd med portkod. Efter bara 25 minuter steg en snubbe ut i mysbrallor och jag gled mycket diskret in.
Jag hittade kundens adress och såg till min förtvivlan att hans brevlåda var så snålt tilltagen att det liksom uppenbart inte skulle gå.
Hell! Allting går om man vill.
Våra små kataloger är stora som Ellos-katalogen, dem kunde jag pytsa in en i taget. Jag hörde hur det dunsade där inne när mina kataloger landade på tamburmattan.
Den sista boken blev en kamp på liv oh död.
Den gick precis in i hålet innan den kilades fast totalt.
Jag kämpade i tre panikslagna minuter med svetten i synen och den obehagliga tanken att min kund kanske fortfarande var kvar hemma i lägenheten.
Jag mådde illa. Pressade som om det handlade om barnafödande, vilket inte är en helt orimlig jämnförelse.
När jag hade fått in halva boken var det försent att ångra sig. Boken stod med halvfjong rakt ut ur brevinkastet, två grannar hade passerat mig och sneglat på mitt torrjuckande mot boken i brevlådan.
Då hör jag steg inifrån lägenheten.
Nu dör jag.
Så drog jag in boken på ren panik-vilja, donk, sen sprang jag.
Så mina vänner agerar ett säljproffs av rang.
Spontan bloggpause...
...men jag har helt enkelt inte hunnit. Jag har jobbat, jobbat och jobbat.
Har ni glömt hur jag ser ut nu? Då kommer här en liten påminnelse;
Jag är alltså den lite äldre utav oss på bilderna.
11/11-11
Många ettor idag, många små Elvor som har kommit till världen idag, massa brudpar som gift sig.
Ta året som ni själva föddes (jag föddes 82) plussa ihop det med er ålder ( i mitt fall 29 ) och det blir läskigt nog alltid 111. Testa själva :)
Ettorna förföljer oss...
Fast enligt min man som är både lyckligt gift och smart, så är det bara så just i år, nästa år när vi plussar ihop vår ålder med födelse blir det 112.
Men ändå, freeky!
I jakten på en farsdags present
Expedit: Är det till din pojkvän? Eller till din pappa?
Jag: Eller så är det till min man. (Med en aning syrlighet i tonen)
Expedit: Åh ja, nu ser jag att du är gammal nog att vara gift!
Jag: -------
För vad fasen svarar man på det...?
Nå, vad tror ni att det bidde?
Har ni varit med om värre?
En av mina bloggvänner eftelyste historier om pinsamma föräldrar, den här storyn var helt underbar;
Jag får börja med att berätta om en t-shirt som liksom hör till den här berättelsen. Jag var femton år, det var sommarlov. Min bror som precis fyllt arton år hade varit utomlands med sina kompisar. När han kom hem hade han köpt fula och helt värdelösa presenter till oss i familjen. Lite så som det kan bli när en artonåring för första gången lämnat landet utan mamma och pappa.
Till pappa hade han köpt en fruktansvärt ful t-shirt som föreställde en tecknad kaktus som skulle se ut som en stor kuk. Bara så. Pappa var inte typen som klädde sig i t-shirtar med kukmotiv och förstod nog att det hela handlade om en försupen son på semester och hans lilla hjärna.
Jaja, inget mer med den saken. T-shirten hamnade väl i nån låda.
Jag hade mycket migrän i tonåren och sov väldigt dåligt i perioder. Mamma hade kommit på att det underlättade för mig om jag använde öronproppar. Jag började använda öronpropparna och sov bättre, hade mindre migrän och allt var frid och fröjd.
Så.
SIsta helgen på det där sommarlovet så var vi ett gäng som skulle ha fest och tälta på en strand i utkanten av hålan vi bodde i. Ryktet om den där festen hade spridit sig och det var många som skulle komma. Ungefär hela högstadiet. Efter massor, och jag menar verkligen MASSOR, av tjat så gick mina föräldrar med på att låta mig delta. Dom gjorde dock klart för mig att dom skulle kunna dyka upp när som helst. Jag förklarade att jag skulle dränka mig i sjön om dom visade sig där och det hela slutade med att vi bestämde att dom skulle hålla sig på långt avstånd om dom skulle komma ner för att titta till festen.
Den här stora kvällen kom och jag och min bästis sminkade oss i tre timmar innan vi skulle dit. Vad vi inte berättat för våra föräldrar var att ryktet om det här kalaset nu även spridit sig utanför hålan och att det kommit uppgifter om att äldre killar och tjejer från stan skulle komma. Hett. Skitcoolt.
Kvällen kom och mycket riktigt, det var jättemycket folk. Festen gick ut på att man mest stod och hängde, här och var satt det folk och hånglade. Nån spelade musik. Det dracks kopiösa mängder öl och tjuvröktes överallt.
Då händer det.
Då.
Jag vill dö när jag tänker på det här än idag.
Jag och min bästis står i en klunga av coola människor där nånstans på stranden. Vi var kanske 100 personer totalt. Det blir liksom tystare och tystare där på stranden och det hela är väldigt märkligt eftersom det nyss varit massor med folk som pratat. När jag förstår varför det blir så tyst vill jag dö.
På riktigt, hade dö-alternativet funnits så hade jag tagit det.
Uppe på en sanddyna liksom ovanför oss som står på stranden, så står min mamma och ropar "MAAALIN, MAAAAAAAALIN!" Hon spanar efter mig, vrider på huvudet fram och tillbaka medan hon gastar. Så får hon syn på mig och ba: "MAAAALIN, HÄR, ÖRONPROPPARNA!"
På sig har hon en t-shirt. En tecknad kaktus som ser ut som en kuk.
Ridå.
Jag får börja med att berätta om en t-shirt som liksom hör till den här berättelsen. Jag var femton år, det var sommarlov. Min bror som precis fyllt arton år hade varit utomlands med sina kompisar. När han kom hem hade han köpt fula och helt värdelösa presenter till oss i familjen. Lite så som det kan bli när en artonåring för första gången lämnat landet utan mamma och pappa.
Till pappa hade han köpt en fruktansvärt ful t-shirt som föreställde en tecknad kaktus som skulle se ut som en stor kuk. Bara så. Pappa var inte typen som klädde sig i t-shirtar med kukmotiv och förstod nog att det hela handlade om en försupen son på semester och hans lilla hjärna.
Jaja, inget mer med den saken. T-shirten hamnade väl i nån låda.
Jag hade mycket migrän i tonåren och sov väldigt dåligt i perioder. Mamma hade kommit på att det underlättade för mig om jag använde öronproppar. Jag började använda öronpropparna och sov bättre, hade mindre migrän och allt var frid och fröjd.
Så.
SIsta helgen på det där sommarlovet så var vi ett gäng som skulle ha fest och tälta på en strand i utkanten av hålan vi bodde i. Ryktet om den där festen hade spridit sig och det var många som skulle komma. Ungefär hela högstadiet. Efter massor, och jag menar verkligen MASSOR, av tjat så gick mina föräldrar med på att låta mig delta. Dom gjorde dock klart för mig att dom skulle kunna dyka upp när som helst. Jag förklarade att jag skulle dränka mig i sjön om dom visade sig där och det hela slutade med att vi bestämde att dom skulle hålla sig på långt avstånd om dom skulle komma ner för att titta till festen.
Den här stora kvällen kom och jag och min bästis sminkade oss i tre timmar innan vi skulle dit. Vad vi inte berättat för våra föräldrar var att ryktet om det här kalaset nu även spridit sig utanför hålan och att det kommit uppgifter om att äldre killar och tjejer från stan skulle komma. Hett. Skitcoolt.
Kvällen kom och mycket riktigt, det var jättemycket folk. Festen gick ut på att man mest stod och hängde, här och var satt det folk och hånglade. Nån spelade musik. Det dracks kopiösa mängder öl och tjuvröktes överallt.
Då händer det.
Då.
Jag vill dö när jag tänker på det här än idag.
Jag och min bästis står i en klunga av coola människor där nånstans på stranden. Vi var kanske 100 personer totalt. Det blir liksom tystare och tystare där på stranden och det hela är väldigt märkligt eftersom det nyss varit massor med folk som pratat. När jag förstår varför det blir så tyst vill jag dö.
På riktigt, hade dö-alternativet funnits så hade jag tagit det.
Uppe på en sanddyna liksom ovanför oss som står på stranden, så står min mamma och ropar "MAAALIN, MAAAAAAAALIN!" Hon spanar efter mig, vrider på huvudet fram och tillbaka medan hon gastar. Så får hon syn på mig och ba: "MAAAALIN, HÄR, ÖRONPROPPARNA!"
På sig har hon en t-shirt. En tecknad kaktus som ser ut som en kuk.
Ridå.
Årets julklapp...
...blir med all sannolikhet de här;
Kommer värma min man i vinter...
Jag vet att det är fel...
...men jag stormälskar den här växthuseffekten!
10 grader varmt är fanimej bättre än 10 grader kallt. Jooo, visst håller ni med mig?
Barnbarnsbarnen?
Äsch, dom vill ändå bara ha mitt fjuttiga hus och mina fjuttiga slantar, nu njuter vi av plusgraderna, istället!
10 grader varmt är fanimej bättre än 10 grader kallt. Jooo, visst håller ni med mig?
Barnbarnsbarnen?
Äsch, dom vill ändå bara ha mitt fjuttiga hus och mina fjuttiga slantar, nu njuter vi av plusgraderna, istället!
Å nej!
Lucas ska spruta ketchup på maten idag. Han sprutar snett (typiskt killar) och får massa ketchup på gylfen.
Casper säger då upplysningsvis till oss; Åh nej, Lucas har fått mens!
Förändringarnas vind blåser genom lyxvillan
Vi har köpt en ny diskmaskin idag! Förvisso den billigaste som Media Marct hade, men ändå, sprillans ny, rosfri och allt!
Den gamla ska vi begrava inom kort. Den har somnat in av ålderdom och elende. Geggat ihop av matrester och vanvård. R.I.P
Just nu firar vi detta genom att se på Cat Woman. Det är ett udda sätt att fira på. Theo uppskattar det lite mer än jag.
Puss och godnatt, all fina!
Den gamla ska vi begrava inom kort. Den har somnat in av ålderdom och elende. Geggat ihop av matrester och vanvård. R.I.P
Just nu firar vi detta genom att se på Cat Woman. Det är ett udda sätt att fira på. Theo uppskattar det lite mer än jag.
Puss och godnatt, all fina!
Bebisar är inte i närheten så söta som igelkottar!!!
Glest mellan inläggen tycker ni?
Jag är hemskt ledsen, men sen jag blev som ni, en normal med jobb och inget liv, så hinner jag inte ens med att läsa mina egna favvobloggar!
Vill ni göra slut med mig nu?
Jag bjuder på en udda bild, medan ni funderar...
Vill ni göra slut med mig nu?
Jag bjuder på en udda bild, medan ni funderar...
Alltså...
...vi har haft huset fullt av barn ikväll som har lekt kurragömma i våra möbler, ätit kakor och idkat skrik-leken och ett jäffla liv i övrigt.
Varför då, undrar ni?
Jo, för att desperata föräldrar med barn vallfärdar till pesthuset för att eventuellt kunna smitta sina små barn med vattkoppor.
Har era ungar inte blivit smittade än, kom till oss, vi hjälper så gärna till med lite sjukdom och elende.
Varför då, undrar ni?
Jo, för att desperata föräldrar med barn vallfärdar till pesthuset för att eventuellt kunna smitta sina små barn med vattkoppor.
Har era ungar inte blivit smittade än, kom till oss, vi hjälper så gärna till med lite sjukdom och elende.
Nästa idiot som parkerar...
Jag tror att det räcker så.
Rätt svar på gissningsleken;
Den här bruden är 49 år!!!!
På riktigt, 49 år. Så ska jag också se ut när jag är 49 år.
Något att sträva efter flickor....
Ggggaaaaaahhhhhhh!!!!!!
Jag ringer till Theo som tränar Caspers fotbollslag:
Jag: Älskling, jag kan inte andas, jag kan inte andas, Lucas har hittat en levande KACKERLACKA i vårt hus!!!!!
Theo: Ja, alltså....
Jag: NU KOMMER DU HEM INNAN JAG TUTTAR ELD PÅ HELA KÅKEN, HÖR. DU. DET!!!!!
Theo: Eeeeh, jag tror att precis alla på träningen hörde dig. Kackerlackan har antagligen följt med från Teneriffa.
Jag: Så, den kommer inte från oss? Så det räcker med att den här lilla saten förolyckas i vår braskamin? Så då behöver jag inte bränna ner huset?
Theo: Nej precis så.
Jag: Älskling, jag kan inte andas, jag kan inte andas, Lucas har hittat en levande KACKERLACKA i vårt hus!!!!!
Theo: Ja, alltså....
Jag: NU KOMMER DU HEM INNAN JAG TUTTAR ELD PÅ HELA KÅKEN, HÖR. DU. DET!!!!!
Theo: Eeeeh, jag tror att precis alla på träningen hörde dig. Kackerlackan har antagligen följt med från Teneriffa.
Jag: Så, den kommer inte från oss? Så det räcker med att den här lilla saten förolyckas i vår braskamin? Så då behöver jag inte bränna ner huset?
Theo: Nej precis så.
QR-Koder....
Fota denna med er qr-reader som ni laddar ner till era smartphones så kommer ni in på en fin sida!!
Jag borde kanske skriva något käckt...
...men jag pallar inte!
Ni ska få lite inblick i mitt liv den här veckan när min man valde att vara bortrest;
Diskmaskinen går sönder.
Grävkillarna gräver av vårt vatten, det går inte att laga mat.
Jag får skicka iväg svärmor att köpa hämtpizza.
Grävkillarna har grävt ett stort hål i marken. Svärmor får parkera 500 meter bort och sedan gå med pizzor och vovven i lera och snålblåst.
Hugo är ledsen.
Läxläsning, gympakläder, frukt.
Snabbmakaroner.
Min mamma hämtar stora killarna på fritids eftersom att jag har åkt vilse i fucking ödemarken.
Batmanshow, svinbra. Tände lite på Batman clownen. Inte bra.
Lucas får vattkoppor och hög feber.
AnneMaj kommer ut till oss och vaktar Lucas så att jag kan vara med på en utbildning på jobbet.
Mer snabbmakaroner.
Vinterdäck. Odubbade? Så spännande...
Någon har snackat skit bakom min rygg. Någon kan se fram emot mina stilettklackar i röven senare.
Casper kräver en helt ny Halloween dräkt, han ska på kyrkans barndisco (don´t get me started)
BR Leksaker 650 spänn fattigare och två otäcka dräkter rikare.
ICA Maxi mardröm, ser EN ledig parkeringsruta. Ser 6 bilar som alla styr mot den rutan.
Pattsvett.
Hämta Hugo på dagis. Jag berättar för en uttråkad fröken att jag nu tar mitt barn och går hem. Hon tittar med döda ögon på mig och kväser; Jag jobbar inte här.
Bara dom riktigt urusla mammorna vet inte hur barnets dagisfröknar ser ut.
Skam.
Iväg till discot.
45 minuter senare kräver Casper att bli hämtad för att "kyrkans disco suger" Hahaha, no shit!
Chips, popcorn, läsk, Idol.
Idol suger lika mycket som kyrkans barndisco.
Hjärtstillestånd.
MEN om bara 4 timmar är Theo hemma igen.
Låt mig säga så här, han är mer än välkommen hem. Han behövs här.
Ni ska få lite inblick i mitt liv den här veckan när min man valde att vara bortrest;
Diskmaskinen går sönder.
Grävkillarna gräver av vårt vatten, det går inte att laga mat.
Jag får skicka iväg svärmor att köpa hämtpizza.
Grävkillarna har grävt ett stort hål i marken. Svärmor får parkera 500 meter bort och sedan gå med pizzor och vovven i lera och snålblåst.
Hugo är ledsen.
Läxläsning, gympakläder, frukt.
Snabbmakaroner.
Min mamma hämtar stora killarna på fritids eftersom att jag har åkt vilse i fucking ödemarken.
Batmanshow, svinbra. Tände lite på Batman clownen. Inte bra.
Lucas får vattkoppor och hög feber.
AnneMaj kommer ut till oss och vaktar Lucas så att jag kan vara med på en utbildning på jobbet.
Mer snabbmakaroner.
Vinterdäck. Odubbade? Så spännande...
Någon har snackat skit bakom min rygg. Någon kan se fram emot mina stilettklackar i röven senare.
Casper kräver en helt ny Halloween dräkt, han ska på kyrkans barndisco (don´t get me started)
BR Leksaker 650 spänn fattigare och två otäcka dräkter rikare.
ICA Maxi mardröm, ser EN ledig parkeringsruta. Ser 6 bilar som alla styr mot den rutan.
Pattsvett.
Hämta Hugo på dagis. Jag berättar för en uttråkad fröken att jag nu tar mitt barn och går hem. Hon tittar med döda ögon på mig och kväser; Jag jobbar inte här.
Bara dom riktigt urusla mammorna vet inte hur barnets dagisfröknar ser ut.
Skam.
Iväg till discot.
45 minuter senare kräver Casper att bli hämtad för att "kyrkans disco suger" Hahaha, no shit!
Chips, popcorn, läsk, Idol.
Idol suger lika mycket som kyrkans barndisco.
Hjärtstillestånd.
MEN om bara 4 timmar är Theo hemma igen.
Låt mig säga så här, han är mer än välkommen hem. Han behövs här.
