Allhelgonaafton

Idag har vi tänt ljus på min pappas grav. Det är ju viktigt att barna lär sig lite hyfs inför di döda, så idag marscherade hela familjen till kyrkogården vattenkammade och allvarliga. 
Sedvänjan att tända ljus samt smycka och vaka över anhörigas gravar vid Allhelgonahelgen har vi fått från förkristna keltiska traditioner som övertogs av kristnade nordbor. Man trodde nämligen att de döda i samband med vinterns intåg återvände och därmed behövde vägledas av de levande med ljus och eldar. Så nu hoppas jag att min far ler mot ljusen från himlen och även Ulla-Britt som har förmånen att ligga begravd bredvid honom :o)
Regnbågen tittade fram, var det en hälsning från min pappa, eller en hälsning från alla bortgågna bögar? Trevligt var det iaf.
Så fint det blev.
 
När jag var yngre brukade jag stjäla de finaste blomsteruppsättningarna från andra gravar, och sätta på pappas, särskilt de gravar som hade blommor i överflöd, men nu har jag ju ett jobb, så då får vi betala våra kransar själva :o)
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här, så blir jag glad!!!:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Vad har du på hjärtat min vän?:

Trackback
RSS 2.0