Annas Finaste

Sara & Theo

Familjen Wiklander bjöd hem oss på middag. Vi hade med oss barnen. Man måste våga för att vinna.

Dom har ju tvillingar i samma ålder som Lucas så det skulle bli så trevligt att få umgås lite som en enda stor italiensk maffia liksom. Och det var det. Det visade sig nämligen att barnen kunde springa ner 300 meter från huset och spela fotboll på en gräsplan och lyckan var gjord.

Som den ömma moder Sara är, har hon redan lärt sina flickor effektivt självförsvar mot pedofiler (se bilden ovan) Alice och Stella vägrade nämligen att lämna huset utan vattenpistolerna; "Om det kommer en tjuv och vill tjuva mig så blåser jag skallen av han" som Alice mycket allvarsamt sa till mig.

Men Stella glänste också med briljanta och knivskarpa analyser av sitt stora intresse; människans anatomi " Alla människor har ett huvud, det behöver dom"

Å tänk, då vart Sara nästan tårögd av stolthet. Ha ha ha!

I ett moln av osande hett testosteron står alfahannen Pontus och spetsar köttstyckena så att alla grannfruarna blev alldeles knäsvaga och började åma sig ut i trädgårdarna.

Världens göttaste middag hade de gjort, lite för mycket av allt, vilket resulterade i att vi satt i timmar i ett slags matkoma och hoppades att Hugo inte skulle vakna och att de pistolutrustade förskolebarnen inte skulle hitta hem från fotbollsplanen. Men ack, den önskan slog inte in.

Supertrevligt hade vi iaf, jag lyckades till och med sno med mig en tidning i ett obevakat ögonblick, samma tid och plats nästa vecka?