Annas Finaste

Eftersom att Sara inte gillar att komma ett steg närmare döden så firade vi henne inte ett dugg igår med att ha en 5-kamp.

Man vågar ju inte heller köpa en fördelsedagspresent till henne, så vi köpte en liten söt ask och fyllde den med godis och små sminkprodukter.

 

Nästa år fyller vi 30, förhoppningsvis kan vi tvinga henne att genomlida både falsksjungen födelsedagssång (som mina vänner brukar sjunga lite i canon för att förvärra eländet) och tårt-ljus-blåsning.

 

Om hon lever då vill säga, hon är ju så oändligt gammal nu.

 

Ganska snart ska jag lägga upp ofantligt många bilder från gårdagen, jag bara väntar på att Theo ska vakna så att han kan trolla in bilderna från kameran till datorn...