Och allt detta säger jag högt
Igår skulle vi inhandla lite kaffe, kan ju vara fiffigt att ha när man bjuder hem gäster. Vi har en Nespresso maskin och till den funkar det bara att köpa Nespresso kaffe, som bara säljs på två ställen i hela Sverige.
1) Du kan köpa det "smidigt" på nätet.
2) Du kan köpa det i deras enda sketna butik på Biblioteksgatan, STHLM City.
Eftersom jag kommer på saker i sista stund var vi ju såklart tvugna att ge oss in till töntarnas favorit gata i City.
För er som inte bor i Stockholm kan jag berätta att Biblioteksgatan är en gata för de män som har en så liten penis att de måste köpa sig en beige rock inne på NK och sedan knyta en vinröd halsduk med medaljongmönster runt halsen för att framhäva följande viktiga meddelande;
1) Du kan köpa det "smidigt" på nätet.
2) Du kan köpa det i deras enda sketna butik på Biblioteksgatan, STHLM City.
Eftersom jag kommer på saker i sista stund var vi ju såklart tvugna att ge oss in till töntarnas favorit gata i City.
För er som inte bor i Stockholm kan jag berätta att Biblioteksgatan är en gata för de män som har en så liten penis att de måste köpa sig en beige rock inne på NK och sedan knyta en vinröd halsduk med medaljongmönster runt halsen för att framhäva följande viktiga meddelande;
"Jag må vara helt impotent men jag sveper iaf min slaka salami med dyra märkeskläder"
Nesspresso butiken är ca 100 kvm stor, där inne trängs ca 350 personer som alla bär dessa fina rockar, i tron om att de tillhör en exklusiv kaffeklubb, dit medelklassen inte har tillträde.
Så jag ställer mig i kön med min vanliga jacka och sen blir jag stående som ett fån. Kön rör sig inte alls. Men männen i sina beiga rockar har väldigt svårt att stå stilla. Så där står lilla jag omringad av våta ullrockar som folk av misstag gnider in i mitt ansikte och en obehaglig lukt av unken smygfis.
Efter 30 minuter i kön är jag framme hos den perfekta expediten.
Hon: Hej och välkommen, vad kan jag stå till tjänst med?
Jag: Du kan få förklara varför ni inte släpper ert kaffe till Elgiganten butikerna där ni ju faktiskt säljer alla era maskiner. Jag har aldrig varit med om så här dålig service i hela mitt liv och då har jag ändå genomlidit ungarnas basar i skolan.
Hon: Eeeeh...?
Jag: Ni låter era kunder stå som slaktgrisar i evigheter och vänta för att få köpa lite jävla kaffe, tycker du själv att det här är rimligt?
Hon: Alltså, vi ska ju öppna en till butik på Sveavägen snart.
Jag: Vet du, det hjälper inte mig ett skit, jag har ingen lust att behöva åka in till den här förbannade töntgatan för att köpa lite kaffe, vid det här laget har ju varenda radhusmorsa i Rinkeby gått och köpt era maskiner på lågpriskedjagn Elgiganten, så varför låter ni inte oss köpa ert kaffe där? (Nu hamnar jag i onåd hos alla dyra märkesrockar med matschande scarf)
Hon: Det kan vi tyvärr inte göra, tänk om någon butik skulle sälja gammalt kaffe då, det skulle aldrig gå.
Jag: Skitsnack, tänk om Arla skulle tänka lika hjärndött som ni, "Hörni vi öppnar EN butik inne på Biblioteksgatan så kan alla som vill köpa mjölk ta sig in dit och stå och köa som en skock får".
Hon: (Lång tystnad och sen;) Vill du kontakta vår VD?
Jag: Nej, jag vill att ni som jobbar här ska berätta för honom att som det ser ut nu så är kunderna arga våta och trötta efter att ha slösat bort sin tid er butik. Du kan också hälsa honom att när vår kaffemaskin går sönder så kommer vi aldrig att köpa en ny av er, för ni är så sjukt ointresserade av att sälja ert kaffe till era blåsta kunder.
Hon: Man kan ju beställa över nätet också.
Jag: Nej, när jag kommer på att kaffet är slut, så behöver jag det på en gång, jag kan inte gärna säga till mina gäster ikväll, att tyvärr så blev det inget kaffe, men ett plus i kanten är ju att det åtminstone är beställt. Det är ju för bövelen bara kaffe jag vill ha, det är ju för sjutton mer lättillgängligt att köpa kokain än ert krångliga kaffe.
Hon: (Lång tystnad och sen;) Vill du kontakta vår VD?
Jag: Nej, allt jag ville var att köpa lite vanligt kaffe.
Hon plockar ihop kaffet och jag ska just gå när...
Hon: Tack för besöket och välkommen åter, du vill inte ha en kopp kaffe innan du går?
Ha ha ha ha! Man kan ju undra varför kön aldrig rör sig...
Så jag ställer mig i kön med min vanliga jacka och sen blir jag stående som ett fån. Kön rör sig inte alls. Men männen i sina beiga rockar har väldigt svårt att stå stilla. Så där står lilla jag omringad av våta ullrockar som folk av misstag gnider in i mitt ansikte och en obehaglig lukt av unken smygfis.
Efter 30 minuter i kön är jag framme hos den perfekta expediten.
Hon: Hej och välkommen, vad kan jag stå till tjänst med?
Jag: Du kan få förklara varför ni inte släpper ert kaffe till Elgiganten butikerna där ni ju faktiskt säljer alla era maskiner. Jag har aldrig varit med om så här dålig service i hela mitt liv och då har jag ändå genomlidit ungarnas basar i skolan.
Hon: Eeeeh...?
Jag: Ni låter era kunder stå som slaktgrisar i evigheter och vänta för att få köpa lite jävla kaffe, tycker du själv att det här är rimligt?
Hon: Alltså, vi ska ju öppna en till butik på Sveavägen snart.
Jag: Vet du, det hjälper inte mig ett skit, jag har ingen lust att behöva åka in till den här förbannade töntgatan för att köpa lite kaffe, vid det här laget har ju varenda radhusmorsa i Rinkeby gått och köpt era maskiner på lågpriskedjagn Elgiganten, så varför låter ni inte oss köpa ert kaffe där? (Nu hamnar jag i onåd hos alla dyra märkesrockar med matschande scarf)
Hon: Det kan vi tyvärr inte göra, tänk om någon butik skulle sälja gammalt kaffe då, det skulle aldrig gå.
Jag: Skitsnack, tänk om Arla skulle tänka lika hjärndött som ni, "Hörni vi öppnar EN butik inne på Biblioteksgatan så kan alla som vill köpa mjölk ta sig in dit och stå och köa som en skock får".
Hon: (Lång tystnad och sen;) Vill du kontakta vår VD?
Jag: Nej, jag vill att ni som jobbar här ska berätta för honom att som det ser ut nu så är kunderna arga våta och trötta efter att ha slösat bort sin tid er butik. Du kan också hälsa honom att när vår kaffemaskin går sönder så kommer vi aldrig att köpa en ny av er, för ni är så sjukt ointresserade av att sälja ert kaffe till era blåsta kunder.
Hon: Man kan ju beställa över nätet också.
Jag: Nej, när jag kommer på att kaffet är slut, så behöver jag det på en gång, jag kan inte gärna säga till mina gäster ikväll, att tyvärr så blev det inget kaffe, men ett plus i kanten är ju att det åtminstone är beställt. Det är ju för bövelen bara kaffe jag vill ha, det är ju för sjutton mer lättillgängligt att köpa kokain än ert krångliga kaffe.
Hon: (Lång tystnad och sen;) Vill du kontakta vår VD?
Jag: Nej, allt jag ville var att köpa lite vanligt kaffe.
Hon plockar ihop kaffet och jag ska just gå när...
Hon: Tack för besöket och välkommen åter, du vill inte ha en kopp kaffe innan du går?
Ha ha ha ha! Man kan ju undra varför kön aldrig rör sig...
Kommentarer
Postat av: Camilla
Well done! :)
Trackback
