En romantisk par-lunch
Eller så var Hugo stor som en brottosaurus i jämnförelse.
Linnéa och Julian, 3 månader gammal. Jag måste säga att han verkligen är lik sin vackra mamma.
Julian var en riktig A-bebis idag, han var glad hela tiden, sen somnade han lydigt i mammas knä.
Hugo så gärna ville sula dom i golvet och sedan tokskratta åt sitt illdåd.
Jag gick all in idag kan man säga, jag bakade till och med en morotskaka för att hedra minnet av att Linnéa tidigare varit vegeterian, förstår ni vilken super värdinna jag innerst inne är.
Linnéa: Nä, jag tycker än så länge att mammalivet är väldigt enkelt och rofyllt.
Jag: Absolut, vänta jag ska bara bända loss Hugo från vår skrivare som råkar stå här på golvet, tar du undan din kaffekopp och blåser ut alla ljus utifall att han fintar undan mig igen och...
Hugo är inne i en fas där han gärna ruffsar runt i mitt hår med sina små gröt klibbiga fingrar
Han är också inne i en fas där han aldrig sitter still, därför är alltid delar av Hugo suddiga på alla kort som jag tar.
Hur som helst, mycket trevligt var det!
