Den enda ljuspunkten i mitt lilla liv...
Vilken huvudvärk jag vaknade med i morse.
När jag körde barnen till skolan så var allt suddigt framför vänster öga vilket gjorde att jag försökte använda högra ansiktshalvan för att glo ut genom vindrutan. Vilket kändes lika udda, som det såg ut.
Väl hemma däckade jag på soffan med Hugo i famnen och sov till tio över tre, vilket inte är helt optimalt eftersom att barnen måste hämtas absolut senast tre, annars får man kisande ondskeblicken av fröknarna och väsande hot om att man kanske skulle skaffa en klocka. Det är så genant när det händer.
Den enda ljuspunkten i mitt lilla liv just nu är att Tessans man, med sina magiska fingrar (vi brukar kalla henne för "Lyckliga Tessan") har pillat och pulat med min mus (till Barbie-datorn), och igår återuppstod den i sin fulla levnadsform precis som Jesus själv. Hurra, hurra!
Jag har aldrig surfat så mycket inredningsporr i hela mitt liv som jag gjorde igår, jag var så oändligt lycklig och lättad över att min älskade rosa dator ville göra som jag ville, efter månader av hot och mutor.
Tack snälla rara för dina helande fingerfärdigheter, jag sover numera med min dator i famnen!!
När jag körde barnen till skolan så var allt suddigt framför vänster öga vilket gjorde att jag försökte använda högra ansiktshalvan för att glo ut genom vindrutan. Vilket kändes lika udda, som det såg ut.
Väl hemma däckade jag på soffan med Hugo i famnen och sov till tio över tre, vilket inte är helt optimalt eftersom att barnen måste hämtas absolut senast tre, annars får man kisande ondskeblicken av fröknarna och väsande hot om att man kanske skulle skaffa en klocka. Det är så genant när det händer.
Den enda ljuspunkten i mitt lilla liv just nu är att Tessans man, med sina magiska fingrar (vi brukar kalla henne för "Lyckliga Tessan") har pillat och pulat med min mus (till Barbie-datorn), och igår återuppstod den i sin fulla levnadsform precis som Jesus själv. Hurra, hurra!
Jag har aldrig surfat så mycket inredningsporr i hela mitt liv som jag gjorde igår, jag var så oändligt lycklig och lättad över att min älskade rosa dator ville göra som jag ville, efter månader av hot och mutor.
Tack snälla rara för dina helande fingerfärdigheter, jag sover numera med min dator i famnen!!
Kommentarer
Postat av: Anonym
Trodde du hade Theo i famnen.....
Trackback
