Annas Finaste

Min uppmärksamma svärmor har noterat att hennes son inte bär någon vigselring. Det gör han faktiskt inte, han ville inte ha någon. Han erbjöd sig dock att tatuera in en ring, men jag tycker att sånt är så lodigt. Lite för mycket 90 tal för min smak.



Men nu är frågan, har jag begått ett misttag här? Borde jag märka honom, utifall att nån av alla dessa lattemorsor som hasar runt på caféet vill göra allvar av deras oskyldiga sexuella trakaserier.

Sker som Theo och min bror får höra när de står bakom disken:

Lattemorsan: Mmmm, allt ser så smarrigt ut, för att inte tala om de läckerbitar ni har bakom disken! Blink blink, syftar på Theo och min bror.

Theo/Bror: Öööh? Asså, bullarna med vanilj är goda...

Lattemorsan: Mmmm, jag känner mig sugen, om du fattar vad jag menar, hi hi hi!

Nu tror ni att jag hittar på, men sanningen är att ibland har jag stått bredvid och tvingats bli spontant döv i en timme efteråt för att radera detta klafs dom trycker in i ens öron. Det är inte ofta, men ibland skäms jag för mitt eget kön...

Theo kanske kan få ha på en speciell mössa som tydligt markerar att han är gift? Eller varför stanna vid en mössa, när jag kan sy honom en hel burka? Tål att tänkas på...