Annas Finaste

Medan min vän Jennie står och hukar bakom sarjen i ishallen tar jag sats och fyller mina lungor med luft och vrålar;

LÄGG AV FÖR FAAN!!
Sen vinkar jag till mig några finniga hockeykillar med moppemusche som låååångsamt glider fram på sina hockeyrör.

Jag: Ser ni dom här barnen?! Ser ni dom här femåringarna som åker skridskor sämre än Bambi och har noll galler som skyddar ansiktet, ser ni dom?!

Hockeykillarna: Öööh...?

Jag: DÄÄÄÄÄR Borta ska killar som ni åka och tackla varann, däääär borta får ni skjuta pucken i nyllet på varann och däääär borta är det helt okej om ni åker över varandras händer med era 80 kilo tunga hockeyutrustning. Fattar ni!!

Hockeykillarna: Ööööh okej...

Sen lomar dom iväg över isen och förflyttar sig in på den planhalva som har avsatts för att hockeygorillorna ska kunna mosa varann på det här lite bögiga sättet när man försöker tränga in i arslet på sin kompis.

Så där ja! Och nu kryper Jennie fram från sitt lilla skäms-gömställe, och tänk när galningarna har hasat över på sin planhalva dyker det upp massa småbarn som suttit på läktaren och storögt sett på när de stora banen härjat som ettriga insekter på isen.

Jag tror att mina barn kommer att behöva ha med sig en skämskudde när de blir lite äldre med tanke på hur pinsam deras mamma är.