Hugo hasar sig fram på mage
Överallt tar han sig, han är dessutom tillräckligt liten för att kunna tränga sig in i de minsta vrårna, sen kommer han ut som en liten dammråtta som jag diskret torkar av så att inte Theo ska märka hur stökigt det är på sina ställen.
Theo har en annan uppfostringsmetod, med bestämd röst säger han;
-Neeej. Neeej. Neeeej. Inte göra så. Aj aj. Ajsing bajsing.
Hugo ignorerar sin fars varnande röst och flinar bara glatt mot oss när vi försöker uppfostra honom.
Jag kan komma på mig själv med att titta på klockan då och då, jag önskar liiiite nu att tiden kunde gå liiiite fortare liksom, vi kanske kunde hoppa fram några månader, för från det att ens bebis har lärt sig att ta sig fram, så kan man först andas ut när det lilla barnet fyller 2 år. Och det dröjer ju...
Theo har en annan uppfostringsmetod, med bestämd röst säger han;
-Neeej. Neeej. Neeeej. Inte göra så. Aj aj. Ajsing bajsing.
Hugo ignorerar sin fars varnande röst och flinar bara glatt mot oss när vi försöker uppfostra honom.
Jag kan komma på mig själv med att titta på klockan då och då, jag önskar liiiite nu att tiden kunde gå liiiite fortare liksom, vi kanske kunde hoppa fram några månader, för från det att ens bebis har lärt sig att ta sig fram, så kan man först andas ut när det lilla barnet fyller 2 år. Och det dröjer ju...
Kommentarer
Trackback