Helgen när alla blev missnöjda!
I helgen kom min vän Maja förbi med sin dotter Alva som behövde rastas.
Efter en del tjat lyckades vi äntligen få ungarna att gå ut i solen, våra barn är nämligen helt allergiska mot frisk luft och använder sitt tv-spel som en slags livsuppehållande maskin, men efter det att glassbilen kom med sin tjutande "Nu ska jag jävlas med alla föräldrar"- sirén så rusade våra giriga glassälskandes ungar mot den snälla glass farbrorn och sen kunde dagen börja.
Maja som är chef på BR leksaker berättade att hon inte var helt nöjd med att totalrenoveringen av butiken i Farsta hade gått åt helvete.
När de äntligen lyckats lägga det svindyra golvet i hela butiken var det dags att bygga upp väggarna runt om.
Då var det nån listig jävel som kom på den brillianta idén att strunta i att sätta upp väggarna så att de satt fast. Jag menar, hur viktigt kan det va?
Tänk er att ni ställer upp pappskivor i stället för väggar, ni lyckas borra upp hyllor och fylla dem med tunga leksaker, sen tänker ni såhär, nu får vi hålla tummarna så att ingen råkar nudda väggen, för då rasar den ju över två anställda som fullkomligt blir begravda i leksaker och resterna av idiotväggen. Och tänk, det var precis det som hade hänt!
Maja: Fatta om det hade varit snorungar som stått under den där väggen och tallat på leksakerna tills väggen lossnat, hur ska jag förklara det för deras föräldrar?
Anna: Alltid direkt motattack när sånt händer, luta dig över ungarna och skäll ut dom efter noter, liksom, titta vad ni har gjort era svin, sen stämmer du deras föräldrar för att de har misslyckats så fatalt med uppfostran.
Maja: Jo, det är i och för sig sant.
Theo tillbringad eftermiddagen med att vara sjukt missnöjd han också.
Casper var nämligen bjuden på badkalas i simhallen, och då tvingas föräldrar att ta eget ansvar för sina barns överlevnad i vattnet. Skämtar ni med mig eller?! Det här strider helt och hållet mot barnkalas ettiketten.
Barnkalas är två vidriga timmar i helvetet som vi föräldrar en gång om året tvingas utstå för att göra våra bortskämda I-landsbarn lyckliga. Men hela grejen kollapsar ju totalt om några puckoföräldrar börjar snyllta på oss andra föräldrar som barnpassning på deras kalas. Ju mer jag tänker på det nu, desto mer förbannad blir jag, jag ska fasen kräva tillbaka presenterna från deras tvillingar och sen ska jag skicka ett inbetalningskort till föräldrarna för tjänsten Theo utförde i vad som tydligen var "Den värsta stunden ever".
Efter en del tjat lyckades vi äntligen få ungarna att gå ut i solen, våra barn är nämligen helt allergiska mot frisk luft och använder sitt tv-spel som en slags livsuppehållande maskin, men efter det att glassbilen kom med sin tjutande "Nu ska jag jävlas med alla föräldrar"- sirén så rusade våra giriga glassälskandes ungar mot den snälla glass farbrorn och sen kunde dagen börja.
Maja som är chef på BR leksaker berättade att hon inte var helt nöjd med att totalrenoveringen av butiken i Farsta hade gått åt helvete.
När de äntligen lyckats lägga det svindyra golvet i hela butiken var det dags att bygga upp väggarna runt om.
Då var det nån listig jävel som kom på den brillianta idén att strunta i att sätta upp väggarna så att de satt fast. Jag menar, hur viktigt kan det va?
Tänk er att ni ställer upp pappskivor i stället för väggar, ni lyckas borra upp hyllor och fylla dem med tunga leksaker, sen tänker ni såhär, nu får vi hålla tummarna så att ingen råkar nudda väggen, för då rasar den ju över två anställda som fullkomligt blir begravda i leksaker och resterna av idiotväggen. Och tänk, det var precis det som hade hänt!
Maja: Fatta om det hade varit snorungar som stått under den där väggen och tallat på leksakerna tills väggen lossnat, hur ska jag förklara det för deras föräldrar?
Anna: Alltid direkt motattack när sånt händer, luta dig över ungarna och skäll ut dom efter noter, liksom, titta vad ni har gjort era svin, sen stämmer du deras föräldrar för att de har misslyckats så fatalt med uppfostran.
Maja: Jo, det är i och för sig sant.
Theo tillbringad eftermiddagen med att vara sjukt missnöjd han också.
Casper var nämligen bjuden på badkalas i simhallen, och då tvingas föräldrar att ta eget ansvar för sina barns överlevnad i vattnet. Skämtar ni med mig eller?! Det här strider helt och hållet mot barnkalas ettiketten.
Barnkalas är två vidriga timmar i helvetet som vi föräldrar en gång om året tvingas utstå för att göra våra bortskämda I-landsbarn lyckliga. Men hela grejen kollapsar ju totalt om några puckoföräldrar börjar snyllta på oss andra föräldrar som barnpassning på deras kalas. Ju mer jag tänker på det nu, desto mer förbannad blir jag, jag ska fasen kräva tillbaka presenterna från deras tvillingar och sen ska jag skicka ett inbetalningskort till föräldrarna för tjänsten Theo utförde i vad som tydligen var "Den värsta stunden ever".
Kommentarer
Trackback
