Jag har lurat min vän
Igår var jag hemma hos min vän Jennie med ett enda mål i sikte, att ge henne jordens träningsvärk. Med mig hade jag min grymma Striptease kompis Carmen Electra, nu jävlar skulle vi gå ner i vikt. Vi kastar på videon och kör tills benen skakar, svetten svider i ögonen och vi börjar se märkliga syner så som läskstånd och Gorbatjov utanför fönstren.
Efteråt var jag mycket nöjd, Jennie hade bett om nåd flera gånger under passet, och jag var säker på att träningsvärken skulle komma som ett litet brev på posten idag. Då ringer hon nu och säger att hon känner ingenting. Jag mår skitbra skryter hon överlägset, känns hur bra som helst! Jaså, säger jag lent, mina knän skakar nämligen när jag ska gå uppför trappan, min röv känns lika öm som första gångnen man lär sig att åka skridskor, och mina armar värker varje gång jag ska lyfta bebisen.
Min vän och personliga tränare Carmen på stranden
Men du gumman, det låter ju helt fantastiskt, vilken super kropp du har, ljuger jag, gå in och kör ett pass till idag vet ja! Tycker du det? säger lilla skrytmonstret, jamen då gör jag det! Ha ha ha!
Vi vet ju alla att det är dag två som den riktiga träningsvärken slår in eller hur, idag är det bara förspel och imorgon kommer min lilla vän att känna sig som en handikappad pissmyra när hon vaknar, hi hi hi!
Jag vet, det finns en liten chans att jag kommer att återfödas som toalettborste i mitt nästa liv, men såna här ögonblick gör mig alldeles tårfylld av lycka!
