Nu är det bara timmar kvar...
...innan jag fyller 30 år!!
Min elaka vän Sara har redan börjat firandet med att skicka följande obehagliga SMS;
TICK...TACK...TICK...TACK...TICK...TACK....MOHAHAHAHA!!!!!!
Visste ni att jag snart blir mamma igen?
Jag kan knappt vänta längre! Jag har redan börjat spana in alla söta bebiskläder och barnvagnar, läst in mig på vad bebisen gör i vecka 24 som jag Smilla är i, och börjat le igenkännande och nicka menande mot andra gravida kvinnor. Jag är så redo för detta.
Det är ju väldigt viktigt att barnet hör sin mammas röst, och där kan man inte säga att jag ligger på latsidan direkt...
Eventuellt så kommer bebisen att bo större delen av tiden hos Smiklas, det börjar sakta sjunka in hos mig nu, MEN de har lovat att vi ska ha en variant av delad vårdnad, där jag köper presenter till deras bebis mot att jag då och då får promenera helt ensam med deras barnvagn. Dock har de inte lovat att deras bebis ska ligga i vagnen medan jag är ute och promenerar med den, vå får se hur vårdnadstvisten går liksom...
Middag igår hos Smicklas
Värden hälsade välkommen med champagne, lovley!
Smilla & Niclas lagar mat och försöker underhålla sina hungriga gäster genom att guida dem genom det nybyggda huset, DET DÄR ÄR GÄSTTOALETTEN, vrålade de för full hals, medan gästerna undersöker alla vinklar och vrår.
-NÄ DET FINNS INGEN DÖRR ÄN SÅ LÄNGE TILL NÅGON AV TOALETTERNA MEN VA FASEN, VI KÄNNER JU VARANN SÅ VÄL REDAN....? Fortsatte den guidade turen.
Den unge biograf VD:n Robin var glad
Elin vill ha minst tre bebisar snarast. Robin låtsades inte höra.
-Tre små rara pojkar, tiggde Elin, hög på Smillas gravidhormoner, medan Robin stirrade med fasa på hur våra tre pojkar lekte krig i finfåtöljen med silverljusstakarna.
Tillslut närmade sig faktiskt Robin ett av barnen, mycket försiktigt och med blickan flackandes mellan barnet och nödutgången, men vem vet, det kanske blir en liten diriktörsbebis snart....?
Whats not to like, liksom?
Elin och Sara
Theo och Pontus
Vi hade de så mysigt och det är sant, utan toalettdörr stärks verkligen banden oss vänner emellan.
Jag drömde i natt att Zlatan...
...tallade på mig.
Jag trodde att Theo högtidligt skulle be mig att aldrig tvätta mig igen.
Men det gjorde han inte. Istället bad han mig att gå och duscha.
Jennifer Lopez...
....har nu på ett mycket feministiskt sätt lyckats lösa det smidigt så att hennes 24 årige toyboy ska kunna behandla henne som ett litet våp. Till stjärnans belåtenhet.
Hon ger sin pojkvän veckopeng 70,000:-/veckan pengarna ska han främst använda för att han ska kunna köpa sin älskling dyra gåvor, överraska(?) henne med blommor, samt bjuda ut skönheten på dyra restauranger där han mycket manligt betalar för att JLo ska sitta och peta i maten...
Det måste kännas så tillgjort när han kommer med nya diamantörhängen varje fredag. Jag skulle känna mig som en sån där äcklig svenne som tar med sig en thailändska hem från semestern och kallar det äkta kärlek...
Men eller hur?!
Pernilla lanserar välldans söta klänningar
Adjö gamla kungar och degkukar...
...hellu nya stålar!
Så här ser den vinnande designen ut på våra nya sedlar, dock dröjer det enda till 2015 innan vi får prassla med dem i fickan, men visst är det en klar förbättring mot tidigare gamla kungagubbar...?
Hugo har ritat med färgpennor...
...på sina armar. Jag ertappar honom lagom till att se att båda underarmarna är täckta med lila, rosa, grön och blå tusch.
Jag: Men Hugo, vad gör du?!
Hugo: Jag jitar! Å de va jinte bja! Ussssch jinte göjja så!!!
En liten försmak på ert kommande föräldraskap
Suck, min barnslige man!
Casper och Lucas vill veta om det är sant att kläm-dagar heter just KLÄM-dagar för att papporna ska få klämma lite extra på mammorna just den dagen?
Så jag förklarade mycket pedagogiskt, att kläm-dagar främst är till för att mammorna ska spendera pappornas pengar i affärer utan att ha dåligt samvete för att de egentligen borde jobba.
Våra barn kommer bli så sjukt allmänbildade tack vare sina föräldrar.
Peter på Operan
Självklart gick vi och såg på snygg-Peter som gör huvudrollen i The Phantom of the Opera. Han var, precis som varje liten detalj i hela föreställningen, hur perfekt som helst. Det här är ju ett mästerverk, och om ni är i London, så tänk inte ens tanken på att skippa denna pärla.
Mer från London
Att åka till London utan att gå på musikal är lite som att åka till fjällen utan skidor. Det är ett måste liksom, och utbudet är oändligt.
Om några år ska jag släpa med mig Casper och Lucas till London för att se Michael Jacson Musikalen, hur grym borde inte den vara?
Hur som den här musikalen betade vi av;
Den bygger på alla Queens gamla rocklåtar och musiken var ju heeeelt fantastisk MEN handlingen sög mer än en ammandes bebis. Jag kan inte ens förmå mig själv att beskriva handlingen närmare. Men se den för musikens skull.
Nå...
...då var den här tysta bloggstrejeken över.
Strejken blev dock ett fiasko, inte en enda utav er har hört av er och erbjudit mig mer pengar för att jag ska blogga igen. Så jag ger upp, och gör ett litet ryck.
Ni kanske undrar vad jag pysslat med dessa bloggfria dagar? Inte mycket, men min fru, Theo, har däremot fejat och städat här hemma, som ett litet yrväder har han sprungit på ICA och köpt köttfärs och mango och joxat ihop mat, medan jag otacksamt har legat i soffan och glott på TV i ett försök att idka en viss balans i jämnstäldheten.
Ni har väl inte missat att...
London baby!
England må vara usla på att laga mat...
...men när det kom till bakverk var de helt outstanding! Så vi kvittade kalorier hela resan, vi gick och gick, och blev oroliga för vår nalkandes viktnedgång att vi panik åt lite av varje... kan man säga...
Vi hittade till en mycket gullig Vete-Katten liknande kedja som serverade det mest utsökta afternoon tea man kan tänka sig.
Efter två timmar började serveringspersonalen skruva på sig, ska svenne-asen aldrig gå...? Varpå jag och mamma kom på den brillianta idén att börja titta lite längre ner på menyn.
Så vi gladde servitören med att börja beställa in vin istället, Just keep them coming, darlings, sa vi käckt på svengelska.
Satan vad sofistikerat det känns att sitta i flashiga London och beställa in afternoon tea, minus själva teet fast plus rödvin. Lovely!
Åh vilken ångest! Inne på restaurang toale...
Åh vilken ångest! Inne på restaurang toaletten inser jag till min förtvivlan att det är en slöspolad toalett, pappret spolas aldrig bort, och nu kommer tjejen som ska in efter mig att förknippa mig som äckliga kisstjejen som inte spolar! Fuck it, nu går jag ut ändå.
Min omtänksamma mamma föreslår att jag ska...
Min omtänksamma mamma föreslår att jag ska gå in i porrbutiken och köpa lite Sexiga prylar för prylar för min och Theos skull. Ja jag behöver ju naturligtvis inte följa med själv, gå in du! Säger hon glatt.
Mina arma fötter är minst fyra storlekar s...
Mina arma fötter är minst fyra storlekar större vid det här laget. Min kropp är minst 40 år äldre. Som ni märker ligger jag och peppar inför sista gå-hela-dagen-i-London men det ska nog gå bara jag kommer i skorna...
Mamma skrapar en lott. Hon skrapar och skr...
Mamma skrapar en lott. Hon skrapar och skrapar och skrapar. Tiden går. Så skiner hon upp. 30 kronor vann jag allt, säger hon. Visst är det lite gulligt?
Framme i London, och solen skiner på oss, ...
Framme i London, och solen skiner på oss, nu ska vi hitta ett bra födelsedagslunch ställe och sedan ska vi försöka att smälta in lite coolt.
Min kära mamma fyller 60 år imogon
Tidigt som satan drar vi därför till London, för att roa oss som drottningar i några dagar.
Nu kanske ni undrar vad lilla mamma får i present, vad sägs om detta, senast avlägsna rynkor metoden från Ryssland, oh vad hon skulle uppskatta detta...?
Jag måste bara få visa...
...vad lilla Stella har skrivit till vår mitt-e-mellan pöjk. Jag kan ju omöjligt tänka mig en bättre svärdotter!
Visst är de söta som...som små smultronknoppar :)
Hugo fyller två år...
...och som ni alla vet betyder det främst en sak; Äntligen kan vi lista ut hur lång han ska bli!
Man tar barnets längd när det fyllt två år och gångrar med 2 och tadaa! Barnets längd i vuxen ålder kan fastslås. Mycket vetenskapligt.
Nyss var han ju så liten och en dag, om ganska länge och en del finnar och hormoner och flickvänner som aldrig kan älska honom lika mycket som hans ömma mor, ska han bli nästan 180 cm...
Theo vart en smula generad...
... när han glad och lycklig hittade sitt luftgevär i källaren.
Han började genast, likt det barn alla vuxna män är, att låtsas skjuta lite mot väggen, PANG, PANG, liksom, här står jag bredbent och leker krig, och då...
...Han liksom vänder sig om i slow motion, han känner liksom på sig och där står en mycket förbryllad och förvånad mamma till lilla Pontus. Hur länge hon har stått där vet inte Theo. Av minen att döma; För länge.
Theo sänker sitt vapen och det blir tyst. Ingen kan förmå sig själv att säga något överslätande. Theo hänvisar henne till den förlorade sonen.
Sedan kommer Theo in till mig och vrålar;
EN GÅNG!!! EN GÅNG PÅ ÅTTA ÅR SOM JAG STÅR OCH LARVAR LITE MED LUFTGEVÄRET I MIN ENSAMHET OCH JUST DÅÅÅÅ KOMMER DET NÅN MAN INTE KÄNNER!!!
Ja det hände en gång och det lär sannolikt inte hända igen.
Han började genast, likt det barn alla vuxna män är, att låtsas skjuta lite mot väggen, PANG, PANG, liksom, här står jag bredbent och leker krig, och då...
...Han liksom vänder sig om i slow motion, han känner liksom på sig och där står en mycket förbryllad och förvånad mamma till lilla Pontus. Hur länge hon har stått där vet inte Theo. Av minen att döma; För länge.
Theo sänker sitt vapen och det blir tyst. Ingen kan förmå sig själv att säga något överslätande. Theo hänvisar henne till den förlorade sonen.
Sedan kommer Theo in till mig och vrålar;
EN GÅNG!!! EN GÅNG PÅ ÅTTA ÅR SOM JAG STÅR OCH LARVAR LITE MED LUFTGEVÄRET I MIN ENSAMHET OCH JUST DÅÅÅÅ KOMMER DET NÅN MAN INTE KÄNNER!!!
Ja det hände en gång och det lär sannolikt inte hända igen.
Hugos 2års kalas
Vi körde födelsedagslunch klockan halv tolv på långfredagen. Fem i halvtolv var det så tyst och stilla hemma i lyxvillan och minutrarna senare...
...stormade alla förtjusande kusiner, mormödrar, bebisar, tanter och farbröder in, på väldigt kort tid blev vi 16 vuxna och 7 barn. Sju barn som i SJU små barn.
Sen finns det ju även barn i modell större också...
Hugo hade fullt sjå med alla paketer, han fick massvis med jox som 2 åringar behöver.
Skottkärran från mormor blev en hit, tursamt nog fick han en till några minuter senare av Henke och Laura ockå, så nu ska fasen ungarna ut och jobba i trädgården.
I brist på fantasi blev det födelsedag på traditionsenligt vis. Theo är grym på att gegga smörgåstårta.
Min lillebror, nyss hemkommen från Kina, med en tunn trendig kinesisk mustach på överläppen. En tusenfoting liksom.
Theo mådde bra i kaoset...?
Emma & Tyr hängde i köket.
Mellanbocken Bruse med choklad mellan tänderna. Det delades visst ut godis åt höger och vänster och Lucas är inte känd för att ha så värst bra karaktär...
Camilla och Alexander
Kristian klev fram till Laura för några år sedan och sa; Du ska bli min fru!
Hon trodde honom kanske inte då, men nu sitter ringen faktsikt på fingret....
Min finaste mamma
Vi gjorde ett tappert försök med att trycka ihop ungarna på bild, men det gick så där, vi hittade inte Leo, Tyr gallskriker övriga ungar tittar bort. Bara Hugo tyckte att detta var en kul idé.
Casper & Edith
För att citera Pippi Långstrump; Det var kul att ni kom, men ännu roligare när ni gick!
Puss!
Stora delar av släkten...
...kom för att fira Hugos 2 årsdag, så nog kan man säga att vi upplevde Jesu-lidande idag. Och imorgon ska ni få se bilder på hela härligheten.
Men nu, Modern Family och en man avklädd ner till kallingarna i vuxensängen, lovely!
Men nu, Modern Family och en man avklädd ner till kallingarna i vuxensängen, lovely!
Söta Vicky är en "hen"
16 åriga Vicky skriver om sitt liv som ung och transsexuell häääär och my god, Vicky är antagligen mer kvinna än oss alla tillsammans. Inte minst om man studerar mammorna som hämtar på Hugos dagis, ni behöver hjälp, seriöst. Ni kanske kan lära er av Vicky?
Vart får jag då dessa fantastiska bloggtips ifrån undrar ni, jo, från mina kära vänner som fyller sina arbetsdagar med att eeeh... inte direkt jobba kanske? Men jag säger inte vem det är....
Dessa andra klassens medborgare...
...jag talar så klart om telefonförsäljare.
Aldrig har jag känt mig så stolt.
Nyss ringde telefonsäljare nummer två från ett företag jag redan har tackat nej till i måndags, de ville för säkerhetsskull dubbelkolla att jag inte ångrat mig. Så omtänksamt.
Killen som ringde idag tog ett djupt andetag och rabblade en lång ramsa om; ett fantastiskt erbjudande, som jag inte fick missa, och kan du tänka dig, ones in a lifetime, fast det blir bättre och nu du, det trodde du inte ens var möjligt va? Fast nu har du chansen att i två veckor få prova ett trådlöst bredband OCH DET KOSTAR INGENTING!!!! Så vad säger du? Vill du slå till?
Jag öppnar munnen, jag är väluppfostrad mot sälj-jonen ska ni veta, vill dämpa fallet och plåstra om de små vedervärdiga liven och så börjar jag forma läpparna till ett; N-E-...
KLICK!
Då lägger han på. Som om han förstod att jag var helt obrukbar att rövknulla.
Då lägger han på. Som om han förstod att jag var helt obrukbar att rövknulla.
Aldrig har jag känt mig så stolt.
Fotbollsälskare eller inte,
den här ska ni bara läsa;
Jag är helt fast nu, det är så mycket kring denna långspinkige jugge (jag har alltid trott att han var turk, men tydligen inte) som man liksom inte har fattat, och så är det så otroligt lättläst och kul att få komma in bakom kulisserna på hur det där maktspelet går till när fotbollsspelare ska värvas.
Han beskriver den rosa villan i Malmö som han och hans lagkompisar från Malmö FF joggade förbi varje dag och hur han tänkte; Shit vad är det för människor som bor där, hur mycket pengar måste inte dom ha...?
Och sen vet vi ju vem som köpte hela rasket...
Jag ber Lucas strängligen att...
...städa sitt rum för det ser ut som ett stjärnornas krig. Om stjärnorna hade krigat med kritor och smutsiga kläder och bilar inhämtade från sandlådan vill säga.
Efter en minut kommer han tillbaka.
Lucas: Jag är klar nu.
Efter en minut kommer han tillbaka.
Lucas: Jag är klar nu.
Jag: Nä, du kan inte ens ha hunnit börja.
Lucas: Mäh, du har ju inte ens erbjudit dig att hjälpa till?! Ska jag behöva göra ALLTING själv?!
Han lommar iväg. Efter fyra minuter kommer han tillbaka mycket belåten, för nu ÄR han faktiskt klar. Så jag stegar in i pojkrummet som den sheriff jag helst vill att ungarna ska se mig som. Och det är fasen inte städat någonstans. Det hänger ju för fasiken byxor och tröjor som nån slags provisorisk gardin för fönstret. Nu lackar sheriffen till.
Då kastar sig Lucas ner på golvet och kvider med darrande hulk-röst;
" Nu är du allt bra orättvis mamma, du vet mycket väl att det bara är kvinnor som kan skilja på rena och smutsiga kläder!!!!"
Jag har misslyckats som mamma totalt. Totalt.
Det är något mycket förbjudet...
...med att stoppa in en kastrull i diskmaskinen. Men jag gjorde det, jag trotsade, jag dundrade in den i maskinen utan att ens tänka tanken på att sååå stora föremål bööör handdiskas, underförstått; Ingen handdisk ingen duglig kvinna, men jag struntar i det, och miljön uppenbarligen, utan att ens ha dåligt samvete för det. Ha.
Möjligen kan det här vara ett sent pubertalt revoltiskt genombrott. Ett övergrepp på euforiska kastrulldiskandes kvinnor världen över. Eller så är jag så väck på hostmedicinen nu, att jag mest bara svamlar här...?
Sjukstugan fortsätter...
...nu med två risiga snoriga vuxna som ligger och kvider i varsin soffa med rethostan i halsen och feberglansiga ögon.
Casper var så hostig att han blev hemma i från fotbollen idag. Lika bra det, med 9-1 i förlut så hade man ju helst inte velat stå där på läktaren och frysa röven av sig omringad av malliga nynäshamns föräldrar.
Åtminstone har vi målat påskägg till skolan, eftersom att det har en äggrullningstävling som barnen gärna vill deltaga i. Barnen rullar sina ägg, det gäller att rulla utan att ägget går sönder, samt att rulla längst. De barn som lyckas blir glada och går vidare till final. De som knackar sönder sina ägg mot asfalten, åker ut. Och blir ledsna och retade.
Hur som, hela familjen var med och målade. När alla ägg var pimpade reste sig barnen unisont upp och plockade undan alla färger och penslar. NOT!
