Just nu;
Hugo är kanonförkyld och ligger Jesuskors mellan mig och min äkta man. Var 15:e minut vaknar han och är hostig och olycklig. Var 16:e minut tröstar vi honom. Var 17:e minut viskar vi att natten kommer att bli låååång. And so on.
Jag som trodde att Hugo, vår 2 åriga för-alltid-bebis hade utvecklat ett sjuhelvetes imunförsvar med tanke på allt som passerar genom det här husets dörrar, hårlöss, magsjuka, Caspers vill-inte-gå-till-skolan-sjuka, kattsand, fästingar från vovven, Theos morgonhumör och rå falukorv.
Men icke. Han är faktiskt sjuk nu på riktigt.
Chaffismorsa skriver några tröstens ord;
"Jag vet precis hur du känner, själv jobbar jag ju bara med gnällfittor...Eeh, eller förlåt jag menar män..."
Hahahaha! Jag är glad att ni som följer den här bloggen har så fantastiskt rolig humor. Världens bästa smak har ni ju bevisligen också; Chaffismorsa, du rockar!
Hur min dag har varit...
Har ni också såna dagar, det finns tusen saker att göra, men allt fokus handlar om att få gnälla högst, man står omgiven av idioter och drogade apor, och ändå så jobbar jag inte på vänsterpartiets riksförbund. Men ibland är det fasen så man undrar....
Ska du gifta dig i sommar?
Då föreslår jag att du ber en vän att "tipsa" din blivande man om den här ringen som är gjord helt i diamant! Eventuellt ligger den lite över er budget, ca en halv miljard sek, men då får man ju ändå ha förståelse för att det tog ett år att hacka bort halva diamanten för att den skall sitta snyggt på ditt finger...
Stärkt på ett halvt glas coca-cola...
...och en våfflå med opassande mycket grädde, kände jag att nu jäfflar ska här motioneras.
På med dojorna och hörlurarna, här ska springas som satan.
Det finns bara ett sätt att göra löpträning rolig när man bor i ödemarken; Låtsas att det snart är över.
Jag kom ut, sprang som en våldtäktsman och kände mig som den här amerikanska löpstjärnan;
Gissningsvis såg jag dock lite mer ut så här;
Kontrollbehovet snart nära orgasm i Sverige...?
Alltså, nu jäfflar har de kommit på det!
Nu blir det ordning och reda på Sveriges vägar ska ni tro, håll i er, bokstavligen, när du kör för fort öppnas det snart en fallucka i marken, så att din bil gungar till nedåt slår i en hård kant vilket utlovas blir MYCKET obehagligt för passagerarna.
Känslan är att man krockar och det utlovas att det ska vara så obehagligt att bilföraren ALDRIG mer ska våga köra för fort någonstans! HA!
Jag blir så trött.
Nu blir det ordning och reda på Sveriges vägar ska ni tro, håll i er, bokstavligen, när du kör för fort öppnas det snart en fallucka i marken, så att din bil gungar till nedåt slår i en hård kant vilket utlovas blir MYCKET obehagligt för passagerarna.
Känslan är att man krockar och det utlovas att det ska vara så obehagligt att bilföraren ALDRIG mer ska våga köra för fort någonstans! HA!
Jag tycker att nu fasen får de ge sig, lämna oss svenskar ifred.
Lyckligtvis finns det en hake med detta kontrolltrams; Utryckningsfordon, tex ambulanser med brutna nackar i bagaget kommer ju också att få en dödskyss av den här smartiga idéen, när de ilar in till sjukan.
Men reportern får svar på tal; Även utryckningsfordon måste kunna hålla vissa hastigheter, är det 30 km/h så får de liksom be den döende att dö lite långsammare, för enligt lag, om rätt ska vara rätt, så måste ambulanser oxå hålla 30 på 30-sträckor.
Lyckligtvis finns det en hake med detta kontrolltrams; Utryckningsfordon, tex ambulanser med brutna nackar i bagaget kommer ju också att få en dödskyss av den här smartiga idéen, när de ilar in till sjukan.
Men reportern får svar på tal; Även utryckningsfordon måste kunna hålla vissa hastigheter, är det 30 km/h så får de liksom be den döende att dö lite långsammare, för enligt lag, om rätt ska vara rätt, så måste ambulanser oxå hålla 30 på 30-sträckor.
En annan bra idé, som jag tänkte föreslå, skulle ju kunna vara att polisen slutar att skjuta med mesig laser på bilarna, varför inte blåsa huvudet av fortkörarna direkt med riktiga kulor?
Där kan man snacka om att verkligen kontrollera människors liv.
Där kan man snacka om att verkligen kontrollera människors liv.
Jag blir så trött.
Plötsligt händer det...
...helt ofattbara;
No lie. Snacka om karaktär asså!
Idag fyller någon 30 år...
...det råkar vara min snyggaste vän Sara.
Tänk vad tiderna förändras, nyss (när vi var 5 år) så brukade Sara skryta om att hon minsann var äldst (och därför borde få bestämma) och tänk nu när vi blivit äldre, och hon fortfarande är en månad äldre, så har Sara helt slutat upp med skrytandet om hur mycket äldre hon är.
Snygg som satan är hon hur som, grattis, grattis, nu kör vi 30 spikraka år när vi röjer järnet och sedan 30 stillsamma efter det när vi kan gagga om gamla minnen.
Puss!
30årig jättebebis
Det är inte helt lätt att erkänna detta, men jag tror att jag uppvisar samma symptom som bebisar nu när min visdomstand ska tränga ut genom tandköttet.
Jag känner mig magsjuk, trött och hängig jag har så ont i munnen att jag helst vill väsa könsord åt alla människor som verkar det minsta lyckliga. Det räcker med att de går och småler åt absolut ingenting. JAG-HAR-AS-ONT!!!!!
Varför ens har vi visdomständer? Blir vi smartare av dem? Icke!
Har vi stor nytta av dem när vi välter omkull ett vildsvin på vägen och ska sätta visdomständerna i det? Möjligtvis då. Men det händer så sällan.
Jag lovar att att borsta tänderna bättre, adoptera en trebent kattunge, donera några organ till bättre behövande, men snälla make it stop!!!!!
JAG-VILL-DÖ!!!!!
Där ser ni...
...hot lönar sig på äkta män och TaDaa; här är vår andra skiddag i backen, nu med förstärkning av finaste Danne & Annika som dök upp kvällen innan och åkte som galningar med alla våra barn.
Tusen tack för att vi fick tillbringa helgen i er snoffsiga fjällstuga, samma vecka nästa år?
Ni kanske väntar på fler bilder...?
Det tror jag att ni kan fortsätta med, Theo verkar inte ha bråttom med att trolla över dem i datorn.
Som om inte det vore nog, så har jag en liten två åring som är på mig hela tiden och vill smälla ihop datorn med en sträng uppmaning;
- De jäcker nu Mamma! De jäcker!
I backen - Dag 1
Vi knölade in allt som rymdes i bakluckan, resten fick åka tattar-limo till Borlänge.
Alltså, riktiga familjer, såna där töntiga familjer med rediga takboxar och matchande skidkläder, tycker kanske inte att Borlänge direkt kvalar in till "riktiga" fjällen, men vet ni vad; Ungarna har ingen aning om de har kommit till Hammarbybacken, Sälen eller ljuvliga Romme som råkade ligga tre timmar bort, vilket passar sig när man har fyra tre barn och en man som ska hållas nöjda.
Det var svinvarmt i luften. Snökanonerna blåser de av nattetid då det ännu är minusgradigt, sen håller alla tummarna för att det ska klara sig över dagen. Idag åkte vi skidor i 14+ värme(!) Det är så här det måste kännas när man åker till Dubai och får för sig att åka skidor i deras inomhus-backe.
Jag var den enda i backen som bidrog med dålig stämning genom att trotsa vinterfirarna och erkänna att det faktiskt var mer sommar än vinter och bröt därför mot alla regeler och tog av mig min skidjacka, till liftköns spott och förakt.
Det syns inte här, men Hugo åkte faktiskt också skidor idag, röda, med nyckelpigor på, det var inte svårt att få ner honom för backen, däermot att åka lift med en liten som inte ens fyllt två år, det är en riktig rysare, som får pattsvetten att bryta fram och blicken att flacka i vild panik.
Vi drar till fjällen...
Det här ser Theo framför sig;
"Tre underbara dagar med glada barn som snabbt lär sig att åka både skidor och lift, medan pappan åker som en galning i de svarta backarna och har lite egen tid, vilket går för sig, för allting sköter sig självt"
HAHAHAHA!
Och i verkligheten;
"Tre dagar med 9 utlovade plusgrader och minimalt snötäcke.
Pappan får börja dagarna med att tjata upp barnen ur sängarna, sedan börjar den tappre pappan att bära och släpa på skidor, pjäxor, två-åring och varm choklad som snart spills ut i hela bilen, för att någon bara vill känna lite om den fortfarande var varm eller jättevarm...?
Väl i backen fastnar något av barnen i liften, man får klippa loss honom, Hugo har bajsat och Theo är försvunnen, den ömma modern känner att nu, precis nu, så tar hon bilnyklarna och drar hela vägen till Arlanda för att undgå att snubbla med staven rakt in i hjärtat."
Jag håller er uppdaterade.
"Tre underbara dagar med glada barn som snabbt lär sig att åka både skidor och lift, medan pappan åker som en galning i de svarta backarna och har lite egen tid, vilket går för sig, för allting sköter sig självt"
HAHAHAHA!
Och i verkligheten;
"Tre dagar med 9 utlovade plusgrader och minimalt snötäcke.
Pappan får börja dagarna med att tjata upp barnen ur sängarna, sedan börjar den tappre pappan att bära och släpa på skidor, pjäxor, två-åring och varm choklad som snart spills ut i hela bilen, för att någon bara vill känna lite om den fortfarande var varm eller jättevarm...?
Väl i backen fastnar något av barnen i liften, man får klippa loss honom, Hugo har bajsat och Theo är försvunnen, den ömma modern känner att nu, precis nu, så tar hon bilnyklarna och drar hela vägen till Arlanda för att undgå att snubbla med staven rakt in i hjärtat."
Jag håller er uppdaterade.
Vad jag tvingas utstå som gift
Okej, sitter bredvid min man och låtsas att jag också ser på Greys Anatomi, vilket är ett sugigt läkar-program. Alla tv-program där skådisarna går omkring med blåa sjukhusmysbrallor och stela stressade ansiktsuttryck är sugiga.
- Doctor, doctor, I need en skalpell, det är very viktigt! Och så börjar alla springa med skalpell och munskydd och kill me now...
Om Theo hade gift sig med någon annan (ful) tjej, så skulle de säkert sitta och mysa framför dessa sautans läkar-serier varje kväll.
Lyckligtvis sätter jag stopp för det tramset. Här hemma ser vi på riktiga program; Desperate Housewives, Så ska det låta och Maria Wern. Ordning och reda.
Det enda vettiga Grekland kan vara stolta över...
...är som bekant superstjärnan Helena Paparizou. Hon sjöng ju Eric Saades vinnarlåt Popular på Mello i lördags och hon gjorde den liiite vassare än Lill-Eric själv. Varför är alltid mellanakten bättre än bidragen som tävlar? Se, lyssna och njut:
Parkampen - En kamp på liv och död
Varje år slåss vi om vem utav oss som är det bästa paret. Det är min vän Sara som styr upp detta jippo där man tävlar med sin partner i 5 hopplösa grenar; Biljard, Golf, Fotboll, Bowling och Ankskytte.
Varje år försöker Theo att byta bort mig, till förmån för en bättre partner. Det spelar ingen roll hur bra resultat Theo än levererar, då hans poäng räknas samman med min, vilket alltid är lika frustrerande. För Theo.
Theo laddar upp på ett ytterst manligt och välbeprövat sätt, alltså med öl inför par-kampen.
Värdinnan Sara kom inflåsandes och började genast att...
...krama om alla sina vänner, på ett, eeeh... aningen överdrivet sätt. Men vi lät henne hållas...
Något coolare var Saras kex Jerry, som dagen till ära var regelmässigt-klädd i stilig bowlingskjorta.
Karriärparet Elin & Robin
Sara körde på samma linje som Theo inför fighten; med alkohol.
Pontus var peppad. Och snygg-skäggig. Men mest peppad.
Smilla skymde hockeyn i bakgrunden. Inte mig emot.
Sista bilden där vi alla är vänner, sen delades vi in i lag och blev bittra fiender.
Precis som förra året fick jag och Theo vara med Madde & Magnus under tävlingen.
Det vi gillar med M&M är att de har helt sjuka vinnarskallar.
Vi spelar på liv och död och den som inte tar detta på fullaste allvar blir snabbt hånad och utfryst. Lovely, helt i min smak!!!
Jag älskar den här bilden, man tävlar ju i par, om ens partner är dålig så kan denne sänka hela tävlingen, vilket är oerhört frustrerande för våra äkta män; Lägg märke till att Madde är den som ska skjuta, men att hennes darling Magnus är den som tycks koncentrerar sig mest, hi hi!
Make it or break it - Golfomgången - Alltså; Nu snackar vi prestige på hög nivå.
Om min kära man slår längst av alla på golfen, blir han så glad att det blir levande ljus, choklad och förtrivsamma samlag resten av veckan. OM inte Theo slår längst på golfen blir han mycket irriterad. På den nivån att helvetet fryser till is i en vecka. Så ni kan tro att jag var nervös inför golfomgången.
Han slog faktiskt längst i år igen, 254 m rakt ut på låtsas-banan. Han log resten av kvällen.
Vi var ju tvugna att plåta servetrisen, som tappert knogade i rullskridskor och en aning sexistisk personalklädsel. En aning.
Men seriöst, såg jag ut så här i hot-pants skulle jag inte tveka att åka rullskridskor på jobbet. Nu ser mina ben mer ut som två grisar som försöker fly när jag har shorts på mig.
Niclas och hans muskler var med.
Smilla var sötast av alla som vanligt.
Madde & Sara
Innan bowlingen...
Magnus sänder ut en stilla önskan till sin fru...
Dom snyggaste jag vet, Elin & Sara
Mys-killarna
Ingen vill erkänna det, men det som står på scoore-boarden är det enda som räknas den här kvällen.
Linnéa & Jakob
På tredje plats kom Madde & Magnus, här med fina bronsmedaljen. Vi tiggde och bad om att få plåta Robin och Elin som kom tvåa, men Robin vägrade med den tjurskallga motiveringen; "Ingen bryr sig om andra pristagaren alla fall"
Forna vinnaren, Kajsa skrev: "Lycka till idag fina vänner! Själv har jag just vaknat och laddar för ännu ett nattpass för att ni ska kunna känna er trygga på stan i natt. Må näst bästa par vinna!!! (nu när det bästa paret inte är med menar jag...) Stor kram på er!!"
Så, vem vann då...?
...Ja ni ser ju själva; snacka uppgjort från början asså!
Nåväl, det ser ju alltid illa ut när värdinnan går och vinner själv, men vi får väl ge henne den glädjen då det är helt och hållet Saras förtjänst att vi får slåss om denna pokal varje år. Tack för en jättefin kväll!!!!
Danny...
...säger att han inte kommer kunna visa ett pokerface, om han kommer tvåa kommer han visa sin besvikelse.
Jag kommer också visa min besvikelse om Danny kommer tvåa. En femteplats är däremot fullt rimlig.
Det är trött, förutsägbart. Vit overall som är "cool", sneakers och lite lull-lull. Alla tycker det är coolt med strecken som lyser i mörkret men om man har barn i bävernylon med reflexsömmar som man har sett i ljuset av en bil är man inte fullt så imponerad.
Själv hejar jag på dubbel-L (Lisa och Loreen)
Därför älskar jag photo-shop
Lucas dolda talanger
- Mamma, kom in i badrummet, det här måste du se, största jaghar sett!!!
Så jag går in i badrummet. Jag fasar för att det är en spindel men....
...i själva verket är det en ovanligt lång bajskorv, som är föremålet för barnets upphetsning och jubel.
- Jag har gjort den helt själv!!! Säger Lucas med illa dold stolthet.
Helst vill han inte spola ner den förrän pappa har fått beundra den, men jag övertalar honom att pappa bara kommer att börja skryta om sina korvar och det orkar inte mamma med att höra.
- Du vann, säger jag sedan euntiastiskt samtidigt som jag funderar på om den här konversationen nånsin hade ägt rum om jag bara haft döttrar istället? I guess not.
Så jag går in i badrummet. Jag fasar för att det är en spindel men....
...i själva verket är det en ovanligt lång bajskorv, som är föremålet för barnets upphetsning och jubel.
- Jag har gjort den helt själv!!! Säger Lucas med illa dold stolthet.
Helst vill han inte spola ner den förrän pappa har fått beundra den, men jag övertalar honom att pappa bara kommer att börja skryta om sina korvar och det orkar inte mamma med att höra.
- Du vann, säger jag sedan euntiastiskt samtidigt som jag funderar på om den här konversationen nånsin hade ägt rum om jag bara haft döttrar istället? I guess not.
Problemlösaren Lucas
Lucas: Mamma, jag har det sämsta livet i hela världen.
Jag: Men varför säger du så?
Lucas: Jag har en storebror som jämt skriker på mig. Jag får aldrig låsa upp ytterdörren, han bara knuffas och säger att han ska göra det istället (hårt liv) och han ska alltid gå in först genom dörren.
Jag: Men då får vi prata med Casper om det.
Lucas: Japp. Eller mörda honom?
Jag: Eeeh...vi börjar med att prata med honom.
Casper ringde mig hysteriskt idag...
..på mobilen. Så jag svarade. Han kunde ju trots allt ha skadat sig?
Casper: MAMMA DU MÅSTE KÖPA MASSOR AV GODIS DET ÄR JÄTTEVIKTIGT!!!!
Jag: ....?
Casper: AMEH! Vi har i läxa att berätta om vad vi har för favoritgodis och jag kan omöjligt minnas vilket som är mitt favvo-godis, så du måste köpa typ allt godis som finns på hela ICA. Fattaru?
Jag: Men för några veckor sedan, när ni skulle skriva om er favorit grönsak, då bad du inte mig att...
Casper: Vill du att jag ska ta skolan på allvar eller inte?!
Han har nu kommit fram till, efter grundliga utforskningar i en påse med blandat godis, att Dumle är den rättfädige vinnaren.
Han har till och med sparat en till sin fröken för att hon ska få se hur seriöst vi tar hans skolarbete. Jag bävar för hennes dömande blickar imorgon när jag hämtar...
Casper: MAMMA DU MÅSTE KÖPA MASSOR AV GODIS DET ÄR JÄTTEVIKTIGT!!!!
Jag: ....?
Casper: AMEH! Vi har i läxa att berätta om vad vi har för favoritgodis och jag kan omöjligt minnas vilket som är mitt favvo-godis, så du måste köpa typ allt godis som finns på hela ICA. Fattaru?
Jag: Men för några veckor sedan, när ni skulle skriva om er favorit grönsak, då bad du inte mig att...
Casper: Vill du att jag ska ta skolan på allvar eller inte?!
Han har nu kommit fram till, efter grundliga utforskningar i en påse med blandat godis, att Dumle är den rättfädige vinnaren.
Han har till och med sparat en till sin fröken för att hon ska få se hur seriöst vi tar hans skolarbete. Jag bävar för hennes dömande blickar imorgon när jag hämtar...
Som balsam för öronen
Sämre behandling än ett djur...
Alltså, som den mycket pedagogiska moder jag är valde jag att låta äldsta sonen få arbeta ihop 20 riskdaler. Jag kunde ge dem till honom, men vad är det för glädje att inte behöva arbeta för sina pengar.
Jag: Du får 20 kronor när du har dammsugit hela köket, vardagsrummet och hallen.
Casper: Vaaa?! HEEEELA allt?!
Jag: Javisst, det fixar du lätt, säger jag klämkäckt.
Efter stön och pust och ett jäffla gnäll, kommer så slutligen sonen i gång.
Till min fasa inser jag dock att Casper måste vara helt blind, då han missar stora dammtussar, grus och resterna från Hugos popcorn kalas som helt kort gick ut på att hälla ut popcorn i soffan och på mattan. (Tack och lov försvann popcornen in i mattan, och det som gästerna inte kan se, finns som bekant inte.)
Casper: Jag är klar nu.
Han måste skämta? Han har nätt och jämt hasat fram med dammsugaren i köket och dragit den halvhjärtat efter sig lite vid trappan.
Jag: ...eeeh, Casper, du missade lite...
Casper: Näe.
Jag: Casper om du ska ha dina 20 kron...
Casper: MÄH!!!! Njuter du av att förstöra mitt liv?! Vet du att barnarbete är förbjudet?! DU behandalr mig sämre än ett djuuuuur!!! Sämre än en get till och med!!!!
Jag dealar till mig att han får 10 kronor för sitt halvtaffliga jobb. Han verkar nöjd, men så idag hör jag hur ungen vänder sig till sin mormor och viskar med len och klar barnaröst; Jag fick bara 10 kronor som tack för att jag helt ensam städade hela huset.
Då vänder sig min mamma till mig och tittar mycket förebrående på sin dotter; 10 kronor för ett helt hus?! Anna, det måste jag säga var bland det snålaste jag har hört!
Jag: Du får 20 kronor när du har dammsugit hela köket, vardagsrummet och hallen.
Casper: Vaaa?! HEEEELA allt?!
Jag: Javisst, det fixar du lätt, säger jag klämkäckt.
Efter stön och pust och ett jäffla gnäll, kommer så slutligen sonen i gång.
Till min fasa inser jag dock att Casper måste vara helt blind, då han missar stora dammtussar, grus och resterna från Hugos popcorn kalas som helt kort gick ut på att hälla ut popcorn i soffan och på mattan. (Tack och lov försvann popcornen in i mattan, och det som gästerna inte kan se, finns som bekant inte.)
Casper: Jag är klar nu.
Han måste skämta? Han har nätt och jämt hasat fram med dammsugaren i köket och dragit den halvhjärtat efter sig lite vid trappan.
Jag: ...eeeh, Casper, du missade lite...
Casper: Näe.
Jag: Casper om du ska ha dina 20 kron...
Casper: MÄH!!!! Njuter du av att förstöra mitt liv?! Vet du att barnarbete är förbjudet?! DU behandalr mig sämre än ett djuuuuur!!! Sämre än en get till och med!!!!
Jag dealar till mig att han får 10 kronor för sitt halvtaffliga jobb. Han verkar nöjd, men så idag hör jag hur ungen vänder sig till sin mormor och viskar med len och klar barnaröst; Jag fick bara 10 kronor som tack för att jag helt ensam städade hela huset.
Då vänder sig min mamma till mig och tittar mycket förebrående på sin dotter; 10 kronor för ett helt hus?! Anna, det måste jag säga var bland det snålaste jag har hört!
Nu funkar det att ladda upp bilder igen
Dessvärre betyder det att jag nu kommer att köra en liten repris av februari.
Theo fick i upprag att köpa tårta, eftersom att det var han som fyllde år 2 månader i efterskott. Eeeh, han kom hem med muffins. Man kan ju servera det på sin födelsedag, men det är ju inte rätt?
Jag älskar den här bilden på Hugo, han håller i en stor rouge-borste som Anne-Maj borstar bort hårstrån med från ansiktet, Hugo älskar den.
Ser han inte ut som en liten direktör här? En mor kan ju alltid drömma och fantisera om en framgångssaga...
Här sitter jag och läser sagor för Hugo. Det funkade faktiskt. Man blir dock torr i halsen av att läsa 513 barnsagor och finger-ramsor och Kuckeliku säger tuppen.
Men vad gör man inte för att få sin son att se ut som en vinnare istället för...
...en långhårig byfåne med truck-keps...
Plötsligt växer mitt intresse för bilar avsevärt...
Vad ren den blir...
Kommer hem med Hugo till...
..ett tomt hus. Det är helt knäpptyst och första timmen är det helt underbart. Sen längtar man ihjäl sig efter sin stora stökiga skrän-familj.
Jag kom plötsligt att tänka på hur tyst det var med bara en unge i huset. Jag kommer ihåg hur man gick nyförlöst med Casper, i den där smaklösa randiga rocken från förlossningen med ruffsigt hår och stirrig blick (som om man hade rymt från sin elchocksbehandling på plan 3) fylld av ångest för att ens bebis skulle börja skrika okontrollerat och oavsett hur långa ens tuttar var, så skulle man aldrig få tyst på honom.
Nu kan jag ine leva utan skrikiga ungar omkring mig.
Visst är det märkligt?
