När Theo ska städa...
Min italienska man var nyss inne i köket och gormade och svor en lång innehållsrik ramsa som jag tyvärr av utrymmesskäl tvingats korta ner här nedan. En sån ramsa man helst inte vill att sina barn ska memorera.
Anledningen?
Jo, han är ju trots våran ettåring, helt nollad när det kommer till hur det är att leva med en bebis.
Han började med att spontant dra ut en stol vid matbordet (som Hugo genast klättrade upp på) för att sedan lägga ifrån sig en påse chips på bordet (som Hugo genast hällde ut över hela golvet) varpå pappan förlorade sitt humör helt.
- JAMEN DET VAR VÄL SJÄLVA FAEN ATT MAN SKA BEHÖVA STÄDA UPP EFTER ALLA UNGAR HELA TIDEN!!! Vrålade han med bultande ven i pannan. Sedan tittade han på chipshögen som låg på golvet, blängde på mig och svängde sedan helt om och lämnade matsalen i djupt vredesmod.
Så att jag i lugn och ro skulle kunna städa upp efter pappan Hugo.
Men det förstod ni ju.
Anledningen?
Jo, han är ju trots våran ettåring, helt nollad när det kommer till hur det är att leva med en bebis.
Han började med att spontant dra ut en stol vid matbordet (som Hugo genast klättrade upp på) för att sedan lägga ifrån sig en påse chips på bordet (som Hugo genast hällde ut över hela golvet) varpå pappan förlorade sitt humör helt.
- JAMEN DET VAR VÄL SJÄLVA FAEN ATT MAN SKA BEHÖVA STÄDA UPP EFTER ALLA UNGAR HELA TIDEN!!! Vrålade han med bultande ven i pannan. Sedan tittade han på chipshögen som låg på golvet, blängde på mig och svängde sedan helt om och lämnade matsalen i djupt vredesmod.
Så att jag i lugn och ro skulle kunna städa upp efter pappan Hugo.
Men det förstod ni ju.
Kommentarer
Trackback
